Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggnadsarbete. Vidare blockerade mureriarbetsmännen ett par fabriker,
därför att de med. egna arbetare eller med arbetare, som icke tillhörde
mureriarbetsmännens fackförening, utförde byggnadsarbete för egen
räkning.
Det berättas däremot om en del uppträden före själfva konfliktens
utbrott, då mureriarbetsmännen skulle ha gjort rena utpressningsförsök
hos de mindre byggmästame. Mureriarbetsmännen nedlade arbetet och
förklarade sig sedan villiga att återupptaga det, om de erhöllo ett
kontant belopp. Hur det härmed än kan förhålla sig, så är det i
hvarje fall säkert, att arbetarnes uppträdande mot de mindre
bygg-mästarne verkade därhän, att sammanhållningen bland byggmästame
under hela konflikten var den allra bästa. Man torde tryggt kunna
påstå, att sammanhållningen bland arbetsgifvarne aldrig varit så stark
vid någon föregående konflikt här i landet. Arbetarnes förhoppningar
om att arbetsgifvames sammanhållning snart skulle gå sönder och att
en del arbetsgifvare inom kort skulle bli nödsakade att inställa sina
betalningar, gingo icke i uppfyllelse. Det är tydligt, att konflikten,
särskildt för de mindre byggmästame, medförde kännbara förluster, men
dessa bragte dock ingen på fall.
Byggmästame hade emellertid ett godt stöd i
byggnadsleverantö-Ternas ställning till konflikten. Mellan byggmästame och leverantörerna
träffades en öfverenskommelse om att de sistnämnda icke skulle lämna
byggnadsmaterial till sådana byggmästare, som sysselsatte lockoutade
eller sträjkande byggnadsarbetare, och att de ej skulle hårdt ansätta
i konflikten indragna byggmästare för gäld. En leverantör levererade
byggnadsmaterial mot denna öfverenskommelse. Han blef med
anledning däraf bojkottad för viss tid. Med detta enda undantag har ingen
brutit den träffade öfverenskommelsen, som helt säkert är den första
i sitt slag.
En fråga, som en tid debatterades ganska lifligt, gällde det
samband byggnadskonflikten kunde ha med uppskjutandet af vissa
brådskande kommunala arbeten såsom spårvägsanläggningarna. Arbetarne
misstänkte, att vederbörande underläto att sätta i gång större
kommunala arbeten för att icke därigenom bereda arbete åt de i konflikten
indragna arbetarne. Detta spörsmål berör den ingalunda oviktiga
principfrågan: Hur bör kommunen i sin egenskap af arbetsgifvare ställa
sig vid en konflikt mellan kapital och arbete? Denna fråga torde inom
den närmaste framtiden komma att ytterligare debatteras. Inom Malmö
stadsfullmäktige har nämligen ingenjör R. F. Berg väckt förslag om
utredning för åstadkommande af enhetliga och normerande arbetsaftal
med städernas arbetare och denna fråga torde stå i ett visst samband
med frågan om ett samarbete mellan enskilda arbetsgifvare och
kommunerna i deras egenskap af arbetsgifvare.
Byggnadskonflikten i Malmö har, som synes, lämnat belysning åt
flerahanda spörsmål och gifvit arbetsgifvarne nyttiga lärdomar. En af
dessa, den om organisationens betydelse, har redan burit frukt i bildandet
af Södra Sveriges byggmästareförbund, som torde komma att utvidgas
till ett allmänt svenskt byggmästareförbund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
