Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men dock i ganska stor utsträckning med utmärkt resultat praktiserats,
och detta talar ju för att inregistreringen är onödig. Gif arbetarna
tillbörligt inflytande på lagstiftningen och sedan skola vi resonera om
inregistering och juridisk ansvarighet för fackföreningarna.
En anmärkning till mot förslaget vill jag kort behandla. Den
gäller angreppet på att ur förslaget uteslutits den doktrinära
bestämmelsen om att förlikningsmannen skall ingripa i tvister mellan olika
grupper af arbetare. Den anmärkningen är ganska kuriös. Det kan
nämligen icke utbryta strider enbart på grund af tvister, som uppstå
mellan olika grupper af arbetare. För att strid skall utbryta, måste
det först blifva en tvist mellan arbetsgifvaren och arbetarna. Det
har sagts, att det kan uppstå strid mellan arbetsgifvare och arbetare på
grund af tvister mellan de senare. Men därmed har också fullt riktigt
erkänts, att det samhällsskadliga först ligger däri, att det blir strid mellan
arbetsgifvare och arbetare.
Statens medlare har till uppgift, så långt jag förstår, att ingripa
i strider, som skada samhället. Längre går icke hans befogenhet,
kan rimligtvis inte gå längre. Att tvister mellan olika grupper af
arbetare däremot åsamka samhället skada eller förlust har ingen ens
vågat påstå, långt mindre gittat bevisa. Först när arbetsgifvaren icke
vill tillmötesgå arbetarnas fordringar i en eller annan riktning, eller
vice versa, kan strid uppstå. Däraf framgår klart det inkonsekventa i
att det allmännas medlingsman skulle lägga sig i tvister mellan enbart
arbetare. Dessa tvister kunna icke bli af allmän, utan enbart af enskild
natur. Och skall staten tillsätta medlingsman för dem, så bör det
också bli medlingsman på massor af andra områden.
Kommittén har ocksl uttryckt, att det saknas anledning att ingripa
i tvister, vare sig mellan olika arbetsgifvare eller grupper af arbetare,
förr än dessa tvister utvecklat sig till konflikter emellan arbetsgifvare
och arbetare, enär de först då blifva af beskaffenhet att verka störande
på arbetsförhållanden.
Detta enkla och logiska resonemang tycker jag skulle vara
begripligt för en och hvar.
Det är emellertid nu att hoppas, att det k. förslaget antages i
oförändradt skick. Därigenom har uppstått en möjlighet till att de
samhälliga förlusterna genom strider mellan arbetsgifvare och arbetare
afsevärt skola förminskas. Den eviga freden är visserligen icke
uppnådd, men ett godt steg är dock taget.
Sv. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
