Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid de flesta bruks- och industrisamhällen torde det vara
arbets-gifvaren som sökt ordna bostadsförhållandena. Detta faller sig helt
naturligt, då arbetsgifvaren i regel 9r i besittning af såväl tomtmark
som kapital, de viktigaste medlen för bostadsfrågans lösning; och å
platser där arbetsgifvaren äger all mark i närheten af arbetsplatsen och
anser sig ej kunna eller böra försälja eller utarrendera denna till
bostadsändamål, är ju den ofvannämnda lösningen den enda möjliga. De af
arbetsgifvaren uppförda bostäderna uthyras till arbetame vanligen utan
kontrakt, och äfven där sådana förekomma, medför i regel upphörandet
af arbetet skyldighet för arbetaren att genast, utan laga fardag, flytta från
lägenheten. Häraf är tydligt att denna anordning medför ett
osäker-hetstillstånd för arbetaren. En betydlig förbättring i detta afseende skulle
inträda om, såsom å några platser förekommer, arbetsgifvaren uthyr
bostäderna på samma villkor som hyresvärdar i allmänhet, med viss
uppsägningstid o. s. v. Det torde dock vara alldeles nödvändigt att i
lagen närmare stadgas om bestämmelser i detta syfte.
Hvad bostädernas beskaffenhet beträffar växlar denna naturligtvis
högst betydligt. Då de större byggnaderna i barack- eller kasemstil
äro relativt’ billigare att uppföra än små sådana, är det naturligt, att de
förra i allmänhet kommit till användning. Vid Grängesberg, Allm.
Elektriska bolaget i Västerås, Kiruna m. fl. platser har man dock
uppfört bostäder som rymma blott 4 familjer, och som i många afseenden
äro tillfredsställande. Enfamiljshus eller dubbelhus äro däremot mycket
sällsynta. Vid Domnarfvet byggdes förr små hus för 4 familjer och 2
ungkarlsrum, men har man på senare tider uppfört större hus för ända
till 11 familjer. Vid Sandviken, där ej mindre än 4,400 personer bo
hyresfritt i bolagets hus äro dessa af olika slag, dels fristående
envåningshus med 8 rum och 2 vindsrum, dels större, innehållande 16 rum.
Orsaken hvarför man nu öfvergått till den senare typen uppgifves vara
den, att man ej skulle få plats med alla arbetare om små hus
uppfördes. Unga och nygifta arbetare få nöja sig med ett rum, som tillika
är kök, de äldre få i tur och ordning lägenheter om 2 rum. Vid de
flesta i stark utveckling stadda samhällen har det visat sig omöjligt
att uteslutande genom arbetsgifvarens åtgärder tillfredsställande ordna
bostadsfrågan. Därför kän man nästan öfverallt konstatera bostadsbrist,
trångboddhet, inneboendesystem och annat elände, ibland i den mest
förfärande grad.
Med afseende på hyran för bostäderna är den i regel ganska låg.
Ett vanligt pris (t. ex. vid Grängesberg) är 3 kr. pr månad för rum
och kök, hvilket naturligtvis ej motsvarar kostnaden för byggnadernas
uppförande. Vid flera bruk och sågverk bo arbetarne gratis och de,
som skaffa sig egen bostad, erhålla hyresersättning.
På samma gång man tacksamt måste erkänna det intresse och den
kostnad, som många arbetsgifvare nedlagt för bostadsfrågans lösning,
måste det betonas, att ofvannämnda metod icke är den lyckligaste.
Arbetarne som m. a. p. sin utkomst äro beroende på arbetsgifvame
önska helt naturligt att åtminstone i bostadsafseende vara själfständiga;
eljes känna de sig vara i ett beroende tillstånd, som ibland onekligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
