Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får obehagliga uttryck såsom t. ex när föräldrar förbjudas i sina hem
mottaga söner eller personer som anses hysa farliga åsikter. Härtill
kommer, såsom förut påpekats, att detta system medför ett
osäkerhets-tillstånd för arbetarne samt att det i regel ej kan tillämpas i den skala
att bostadsfrågan blir “löst“. För detta senare ändamål är det
nödvändigt att öppna tomtområdena för egnahem eller för privat
byggnadsverksamhet. Vid ett stort antal industriella företag motsätter man sig
denna lösning på det bestämdaste, af fruktan för oroselement och
"agitatorer*. I och med detsamma man sålt mark till bebyggande, har
man nämligen förlorat makten att bestämma, hvilka som skola vistas å
platsen samt förmågan att vid behof aflägsna besvärliga och farliga
individer. Denna föråldrade uppfattning har man emellertid å en del
platser bestämdt brutit med, och det är just å dessa platser som
bostadsfrågan blifvit bäst ordnad och arbetsförhållandena utvecklat sig lugnast
och lyckligast. Som exempel å platser där man genom egnahemsidéns
praktiska tillämpning lyckligt löst bostadsfrågan, må nämnas Huskvarna,
Höganäs och Limhamn, hvars förhållanden utförligt skildrats i denna
tidskrift (1902 sid. 350). Särskildt må påpekas den utveckling, som
egnahemssaken under sista tiden fått vid Huskvarna genom en af
arbetarne bildad förening, som inköpt och styckat en närbelägen
egendom, vid hvilken sedan ett antal arbetare erhållit goda bostäder. Detta
sätt att genom för ändamålet bildade föreningar eller bolag lösa
bostadsfrågan torde vara det fördelaktigaste. Arbetsgifvaren kan medverka
till frågans lösning och har naturligtvis intresse däraf, men arbetarnes
själfständighet är oberörd.
$ *
Egnahemsidén har, som jag tror med rätta, ansetts vara ett af de
bästa medlen att skapa social trefnad, oberoende och att motverka
emigrantströmmen. Dess tillämpning är ock att anbefalla vid de
industrisamhällen som kunna antagas fortfara med sin verksamhet under
lång tid framåt och där jord finnes att köpa till billigt pris. Men
däremot är egnahemsidén absolut förkastlig vid industrisamhällen som
föra en tynande tillvaro eller som af en eller annan anledning komma
att förflyttas. Under en nyligen företagen resa i Norrland har jag trott
mig finna, att det är ytterst vanskligt att bygga egna hem vid sågverk.
En del sågverk äro nämligen mycket efemära företeelser. De
uppstå hastigt i och för afverkning af en viss skogsareal och försvinna
lika hastigt om konjunkturerna äro ogynsamma. De sågverk, som ej
ha egna skogar, äro därför föga angelägna att nedlägga stora kostnader
på uppförande af bostäder, utan se gärna, att arbetarne skaffa sig egna
hem. Stundom uppmuntras arbetarne i dessa sträfvanden. Men hvad
inträffar om sågverket “lägges ned* eller förflyttas? Jo, arbetarne
ställas i valet mellan att bo kvar i sina hem och anlita fattigvården,
eller att öfverge sina hem och skaffa sig arbete på annat håll eller
emigrera. Båda utvägarne äro lika dåliga. Låt oss tänka oss in i
arbetarens förhållanden! Han har under stora umbäranden lyckats spara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
