Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betarbostäder och afsåg att lindra den
mest öfverhängande bostadsbristen.
Förslaget, som aflämnades 10 oktober
1903, godkändes af stadsfullmäktige
den 2 juni 1905, och åtminstone ett
allmännyttigt bostadsföretag (S:t Erik)
har beslutit använda sig af
erbjudandet. Det andra utlåtandet, afgifvet 15
dec. 1903, redogjorde utförligt med
anledning af motion af C. Lindhagen
för den s. k. arfsbyggnadsrätten och
dess tillämpning i Sverige. Detta
utlåtande användes sedan som
stadsfullmäktiges framställning i ämnet till k.
m:t af den 30 mars 1904. Nu
föreligger lagberedningens förslag till
tomträtt som af stadsfullmäktige gillats
och torde komma att framläggas till
-nästa års riksdag. Det tredje utlåtandet
(6 maj 1904) rörde frågan om sättet
för försäljning af stadens tomter och
godkändes senare såsom
stadsfullmäktiges svar å en motion af hrr Alderin
och Sällström. Bl. a. bestämdes att
kartor öfver tillgängliga tomter skola
förevisas i därför afsedt rum inom
Drätselnämnden. Det fjärde
utlåtandet gällde uppförandet af ett
bostadshus för ogifta arbetare i stadens södra
del. Staden skulle till ett för
ändamålet bildadt bolag försälja en tomt
samt lämna ett större byggnadslån på
fördelaktiga villkor. Den 30 oktober
1905 antogs detta förslag af
stadsfullmäktige med några smärre förändringar,
och resultatet beror på om det är
möjligt bilda ett bolag för ändamålet.
Det femte utlåtandet, afgifvet den 18
sept. 1905, gällde anordnandet af en
bostadsinspektion i hufvudstaden och
har ännu ej blifvit behandladt af
stadsfullmäktige. Som de underlydande
nämnderna ställt sig mycket gynsamt
till frågan, finnes god förhoppning att
detta viktiga förslag skall antagas af
stadsfullmäktige.
c. „ Det sista af bostads-
“2T kommittén afgifna
utlå-gfr!ET~ tande‘ Säller åstadkom-
* * mandet af egna hem å
stadens nyinköpta egendomar. I
detsamma lämnas en utförlig framställning
af egnahemssystemets fördelar och de
olika vägar på hvilka man kan
till-lämpa detsamma. Förutsättningame
anser kommittén vara: lämpliga
tomtområden och goda kommunikationer
till dessa, fördelaktiga
försäljnings-eller upplåtelse vi Ikor för tomterna samt
beredande af byggnadslån. Då staden
under de sista åren för en kostnad af
6 7* mill. kr. köpt egendomar om
tillsammans 2,788 har, förefinnes helt
naturligt ingen brist på tomter. I
princip anser kommittén lämpligast att
dessa tomter upplåtas enligt
tomträttsprincipen, men då lagstiftning härom
torde låta vänta på sig, anser
kommittén nödvändigt-att .smärre områden,
lämpliga för egna hem, försäljas till
allmännyttiga bostadsföretag och
bostadsföreningar på villkor som förhindra
tomtspekulation och ett olämpligt
bebyggande. Förberedande af
byggnadslån anser kommittén, att kommunen
bör träda emellan och lämna lån till
egna hem om högst 5,000 kns värde;
och böra dessa lån uppgå till ft/6 eller
möjligen */i<> af byggnadens värde.
Villkoren borde i öfrigt likna de som
bestämts af staten för dess
egnahemslån. Kommitténs hemställan går
sålunda ut på att Drätselnämndens första
afdelning skall få i uppdrag att
inkomma med förslag till försäljning af
lämpliga tomter till egna hem, att upp
görelse skall träffas med
spårvägsbo-lagen om spårvägsnätens utsträckning
samt att egnahemslån må beviljas.
Dessutom hemställes om ett tillägg till
lagen om tomträtt, gående ut därpå,
att k. m:t må kunna medgifva lagens
tillämpning äfven å mark som är
belägen utom stadens planlagda område.
Enligt det nuvarande lagftfslaget om
tomträti skulle upplåtelse af tomter å
stadens nyköpta egendomar ej kunna
ske då de ej äro belägna inom det
planlagda området.
Sociala Riksdagen har antagit
f!£2r den kgl. propositionen
om förordnandet af för-
organer. likningsmän hvilka inom
sina distrikt skola verka för lösning af
tvister mellan arbetsgifvare och
arbetare samt af tvister mellan
arbetsgifvare inbördes och mellan olika
grupper af arbetare, för så vidt dessa
tvister angå eller hafva inverkan på
arbetsförhållandena inom distriktet.
In-tills vidare komma 6 förlikningsman
att förordnas. Att
förlikningsmanna-uppdraget ej f*r karaktären af en
särskild tjänst med fast aflöning och
anställning är förvisso en brist. Nu
förutsättes att förlikningsmannen skall
ha annan verksamhet och utöfva sin
förlikningsverksamhet mera som en
bisyssla.
Debatten var af största intresse i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
