Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första kammaren. Typiskt för
uppfattningen hos en del af Första
kammarens ledamöter var herr Aaby
Ericssons tal, som bl. a. framhöll huru
för-likningsmän utsedda af en konservativ
regering nog skulle väcka misstroende
hos arbetame och huru personer,
utsedda af en radikal regering, troligen
skulle ses med ogynnsamma blickar
af arbetsgifvarne(!) Trots herrar
Benedicks, Lithanders, Bemströms,
Almströms och Rettigs afslagsyrkanden
samt herr Tryggers juridiska
skarpsinne följde kammaren icke dessa
herrar, utan beslöt, visserligen med
blott 2 rösters majoritet, att följa hrr
Almgrens, frih. Tamms, Fahlbecks och
Schwartzs råd att i den sociala fredens
namn antaga förslaget. Oppositionens
hufvudargument var, att lagen skulle
sakna effektivitet, enär den saknade
det behöriga underlaget af en
lagstiftning om arbetsaftal och
fackföreningarnas inregistrering.
Meningsskilj-aktligheter inom utskottet har
sam-manjämkats i motiveringen, som var i
högsta grad lamt tillstyrkande.
Enär utskottets hemställan redan
bifallits i Första kammaren, då den
Andra kammaren upptog frågan, blef
debatten här kortare och förslagets
principiella motståndare ansågo det ej ens
lönt att uppträda. Herr H. Lindkvist
fann det olyckligt, att förlikningsmannen
äfven skulle ha till uppgift att medla
i tvister mellan olika grupper af
arbetare och önskade,, liksom de öfriga
socialdemokraterna, att
förlikningsmannen först skulle ingripa då striden,
genom att utvidgas till en strid
mellan arbetsgifvare och arbetare, fått en
för samhället störande karaktär och
därmed fått ett offentligt intresse.
Med anledning af den
under upprörande
förhållanden skeende
vräk-ningen af de arbetare
vid Mackmyra sulfitfabrik,
hvilka ej ville frånträda sin rätt att
bilda fackförening, har herr Leksell
begärt och fått kammarens
medgif-vande att till justitieministern
framställa en interpellation. Herr Leksell
framhåller den rättslöshet som
kännetecknar arbetame vid fabriks- och
grufsamhällen å landsbygden särskildt
med hänsvn till deras
bostadsförhållanden. När arbetaren afskedas, står
han oftast i och med detsamma utan
bostad, och interpellanten påpekade alla
[-Interpellation-]
{+Interpella-
tion+} i Mack [-myra-affären.-]
{+myra-
affären.+}
de skadliga verkningar som följa
vräkningar. Herr Leksell frågade
ministern, huruvida förslag till en sådan
ändring i gällande lag, som kunde
förhindra möjligheten af sådana
åtgärder som de vid Mackmyra, kunde
förväntas till nästa riksdag.
I socialistisk ha »era riksdagsirenden
under den senare tiden
pekat. Statens önskan
att själf öfvertaga vattenfallen och det
starka ingreppet i och begränsningen
af den enskilda äganderätten, som den
nyantagna norrlandslagen om förbud i
vissa fall för bolag och förening att
förvärfva fast egendom innebär, syfta
i denna riktning. Ett lika kraftigt hugg
mot den enskilda äganderättens hittills
som oantastlig ansedda princip gafs
af landtmannarepresentanten Olsson i
Blädinge i hans motion om rätt för
ägare af byggnader, som uppförts på
annan tillhörig mark inom vissa
samhällen att via nyttjanderättstidens
utgång tiilösa sig tomten. Äfven i
förslaget till kontrakt mellan staten och
vårt lands största industriella företag
skymtar socialistisk uppfattning.
Enligt kontraktet erhåller staten alla
malmbolagen tillhöriga,
förmalmfyndig-heternas tillgodogörande eller
administrerande därstädes anordnade anstalter,
byggnader, järnvägar och annat,
liksom maskiner, redskap och rullande
material, därunder inbegripen all för
grufrörelsen afsedd eller använd fast
och lös egendom af hvad slag det
vara må. Hvad är detta annat än en
socialisering af produktionsmedlen —
låt vara på ett begränsadt område och
i ett enstaka fall?
Riksdarens har uPPdragjt åt
stY-relsen att uppgöra för-
y slag tUI nytt program
^ PP och borde därvid
föl-jande punkter beaktas:
Införande af ett fullt effektivt lokalt
veto mot all rusdrycksförsäljning;
skiljande af öl- och vinhandel från
annan handel; bestämmelser i syfte
att göra gällande förordningar om
försäljning af rusdrycker fullt effektiva,
däribland skärpta straffbestämmelser
för öfverträdelsen af samma
förordningar, samt upprättande af
alkoholist-asyler på statens bekostnad eller med
understöd af statsmedel.
Därjämte borde också i det nya
programmet upptas frågan om
användande af den procent af brännvins-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
