Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar. Erfarenheten visar, att man dar i allmänhet måste börja så godt som
på nytt att lära ett handtverk, äfven om man i sitt hemland flere eller farre år
arbetat i branschen. Detta på grund af den amerikanska arbetsmetoden,
arbetsintensiteten. I allmänhet taget dröjer det cirka 5 år, innan en duglig invandrad
arbetare kan “join the union* och ha utsikt att erhålla union-payment. Det
går ju visserligen förr, men “theboss* ser nog på få minuter, hvad hvar och en
duger till, och arbetar man ej till hans belåtenhet, finner han alltid utvägar
att “lägga af gröngölingen*. De amerikanska fackföreningarna äro ett slags
arbetararistokrati, och det ojämförligt största antalet af arbetare tillhöra ej
fackföreningarna. Men dessa, som ej tillhöra fackföreningarna, måste arbeta för
hvad arbetsgifvame behaga ge dem, och tusentals polacker och ungrare
arbeta för 70 cent pr dag. Medelpriset för en grufarbetare (labour-worker) är
1:50 pr dag med 10 timmars arbetstid. Det är sålunda felaktigt att draga
en allmängiltig slutsats på grund af fackföreningarnas (= undantagens)
uppgifter. Om ej den amerikanska nationen vidtager kraftigare åtgärder för att
hämma invandringen, kommer det att gå »på tok» med fackföreningarna
också. 1 intet civiliseradt land är arbetslöshetens elände så stort som i
Amerika; mellan 8—9 millioner människor gå sysslolösa året rundt, och i
New-York, för att hugga ett exempel ur högen, uppgår arbetslösheten till 17
procent af hela stans befolkning. Amerika är ej det arbetarnes paradis, man
söker att inbilla oss. Jag har sett tusentals arbetare kämpa en blodig kamp för
att kunna hålla nöden från dörrarna; jag har sett hyreskaserner lagom stora
för hundra människor, men 10 gånger detta antal har inpackats dar; och jag
har sett många, många familjer bo i källare–-Om jag kunde, så ville
jag skrika ut öfver allt Sveriges land till mina bröder arbetarne: ‘Res aldrig
till Amerika, så länge du ej behöfver svälta i Sverige!“ Men nu till
lefnads-omkostnadema. Äro lefnadsomkostnaderna billiga? Se här några siffror! God
kost och logi (boarding) kostar 5 dollars i veckan, alltså 18 kr. Kan det kallas
billigt? Som nämndes är medelpriset för största antalet arbetare 1:50 pr dag.
Lördagseftermiddagar arbetas ej på fabrikerna, afgår sålunda 75 cents. Under
minst 40 veckor äro arbetarne lagda af en dag i veckan. Afgår 1:50. Återstår
6:75 som veckolön: 5 dollars går åt till “boarding,“ en dollar till tvätt och
strykning, lagning af kläder och skodon. Sålunda har en arbetare (ogift) 75
cents i behållning för veckan! Nej, låt oss inte tala om “billiga
lefnadsomkostnader* i Amerika! Hur saken ställer sig för en arbetare, som har familj, det
har jag ingen erfarenhet af; men nog vet jag, att det är brydsamt för en sådan.
Många gripande tragedier från den hvardagliga prosan skulle jag kunna berätta
på tal härom, men utrymmet medgifver det ej. För ett eller annat tiotal år
sedan, var befordringsutsikten för en duktig arbetare i Amerika betydligt större
än nu. Examensväsendet börjar äfven där att lägga hinder i vägen för
arbetaren att svinga sig upp. Ett exempel! På Staaten-Island i Tottenville finns
en terra-cotta-fabrik. Omkring 300 skandinaver arbeta där; hela arbetarantalet
är ungefär 500. Af dessa 300 skandinaver ha endast två, en svensk och en
dansk, lyckats komma så långt, att de äro förmän; svensken har som sådan en
aflöning af 3:50 pr dag och dansken 2:50. De öfriga skandinaverna äro till
största delen formare (pressers) och förtjäna i medeltal 2:25 pr dag, allt med
10 timmars arbete. Detta exempel är typiskt för en massa andra fabriker. (Det
är att märka, att dessa “formare* arbetat där åratal som grofarbetare [labours],
innan de blefvo »han dt verka re > [mecanics]). Det allmänna omdömet bland
arbetarne är, att Amerika är det moderna slafveriets förlofvade land.
Carl Thorborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
