Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
Rudolf KJellén. Nationell Samling. Politiska och etiska fragment. (Hugo
Gebers förlag. Pris h. 3: 25).
I denna bok har författaren sammanfört 13 olika uppsatser, hvilka
ursprungligen sett dagen i form af tidningsartiklar eller offentliga tal vid olika tillfällen
mellan åren 1897—1906, och man ser en tydlig utveckling från den
ultraisti-ska ståndpunkten i “Reaktion“ till artiklarna från detta års början.
Tillsammans gifva de en klar och fullständig framställning af Kjelléns politiska och
etiska uppfattning, och grundtankarna i hans konservativa åskådning träda i
dagen äfven indirekt genom karaktäristiken af liberalismens idéer. Kjellén
definierar sin konservatism såsom bestående i pieteten för det fäderneärfda, och
han citerar på ett par ställen Burkes ord: "Den som vill bota statens refvor,
han gånge därtill som läkaren till sin sjuke fader; med en af vördnad dröjande
hand». Liberalismens individualism öfverför han från att gälla de enskilda
människorna till nationerna, och all utveckling skall ske i öfverensstämmelse med
nationens eget inre väsen. Kjellén är därför motståndare till den kosmopolitism,
som han påstår utmärka de liberala, och visar huru skilda länder ha likartade
liberala partier, men olika konservativa. Liberalismens kulturkult kritiseras, och
en af denna riktnings hufvudbriser anser han vara, att den trott sig kunna
förädla och höja människorna endast genom de yttre förhållandenas förbättrande
och förskönande. Han bedömer motståndarens åsikt med historikerns förståelse
af tidsrörelserna och yttrar bl. a. “Vi veta allt för väl, att våra motståndare just
af karlek till fosterlandet vilja bibringa det de idéer, som de anse allena
saliggörande», ord som äro ovanliga från konservativt håll, där man stundom
skamlöst missbrukat fosterlandets namn i egoistiskt eller partipolitiskt syfte.
Uppsatserna »Den konservativa åskådningen i svensk politik» (från februari 1906)
och ‘Till liberalismens karaktäristik“ (1903) äro särskildt fängslande genom sin
psykologiska analys. Hans påpekande af huru unionsfrågan blef en
klassfråga, och huru vårt lands bredare lager kände den sociala klyftan mellan sig
och de makthafvande inomlands djupare än den nationella klyftan mellan sig
och ett främmande folk är äfvenledes af stort intresse, ej minst på grund af den
slutsats förf. kommer till: “Kosta hvad det vill — vi måste försona vära egna
med samhället *
Man må hysa högst olika åsikter med författaren på flera ställen, äfven i
principiella spörsmål; och särskildt önska upplysningar om de positiva åtgärder,
som den af förf. representerade riktningen åsyfta, man må ha svårt att alltid sätta tro
till de konstruktioner, hans djärfva fantasi uppdrager, man läser dock boken med
nöje i den trygga känslan af att det är en personlighet, som skrifvit densamma.
Författarens tankar, ofta strålande af intelligens; äro klädda i en manlig och
kärnfull prosa, rik på träffande och originella bilder. A. H—h.
Unga krafter, så lyder titeln på S. S. U. H:s årsskrift, som nu
i dagarna utkommit. Den har denna gång med anledning af förbundets
tioårsfest, som firades l:sta maj detta år, fått karaktären af en jubileumsskrift. Dess
främsta blad prydes med en bild af dir. Ernst Beckman; därdfter följa ett stort
antal porträtt af förbundets centralstyrelseledamöter och öfriga representanter.
Redaktör M. Enderstedt lämnar en öfversikt öfver de gångna tio årens
verksamhet och anger därvid själfva de stora riktlinjerna för densamma. Af det
omväxlande och läsvärda innehållet må vidare nämnas: Prolog vid S. S. U. H:s
tioårsfest af lektor J. Bergman, dikter af K. G. Ossian-Nilsson och Oscar Stjeme,
intressanta uttalanden om ungdomens deltagande i nykterhetsverksamheten af
dir. E. Wavrinsky, prof. Aug. Forel och prof. Max Kassowitz, “Något om
sprit-förbrukning och därmed förbundet ansvar“ af docenten H. Lundborg, skildringar
af föreningslifvet bland Uppsala och Lunds studenter samt af
ungdomsverksamheten inom de större nykterhetsorganisationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
