Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter ofvannämda beräkning 24 fr. om året. Med 3 proc. ränta bildar
detta efter 40 års inbetalande en lifränta af 120 fr. Med en lön af
t. ex. 1,200 fr. däremot uppnås efter 40 år en lifränta af 480 fr., och
något tillskott från staten förekommer där icke.
Sättet, hvarpå bidragen komma att uppbäras, är ej enhetligt
fast-slaget. Inbetalningen kan ske medelst premiemärke-systemet — som i
Tyskland — men äfven genom förmedling af föreningar och byråer
liksom i Belgien. Högsta administrativa myndighet är
riksförsäkringsan-stalten, Caisse nationale des retraites ouvrières, men i kommuner och
departement upprättas lokala försäkringsråd, som sammansättas af
ämbetsmän, arbetsgifvare och arbetare i lika proportion.
En af de allvarligaste frågorna är den om kapitalplaceringen. Man
beräknar, att då lagen nått full tillämpning, de deponerade summorna
komma att uppgå till nära 2 milliarder fr. Hvilket inflytande sådana
summors placering kommer att få på finansvärlden är ej lätt att förutse,
men för att undvika alltför stora svårigheter har placeringsfriheten gjorts
jämförelsevis stor. Pängame få sålunda ej blott användas till lån åt
kommuner, kolonier, offentliga inrättningar, handelskamrar m. m., utan
äfven till lån åt kooperativa företag, föreningar för billiga bostäders
uppfôrandç, egnahemsföreningar, ömsesidighetskassor inom jordbruket och
öfriga institutioner med socialt syfte. Detta är en helt ny princip i
den franska statsförvaltningen, och kan ej annat än hälsas med glädje,
då på så sätt arbetames egna medel komma att äfven indirekt tjäna
förbättrandet af deras materiella och sociala ställning.
Ålderdomsförsäkringen är emellertid ingalunda en absolut lösning
af frågan om socialt förutseende, ty den afser blott den individuelle
arbetaren, icke hans familj. Det fordras samtidigt en lif försäkring.
Visserligen bestämmer lagen att vid den försäkrades frånfälle till änka
och barn skall utbetalas 50 fr. i mån. under ett halft år, räknadt från
mannens död, men detta är långt ifrån tillräckligt.
En annan form af socialt förutseende är egna-hemsrörelsen. Ett
hus, t. ex. à 5,000 fr., amorteradt under 25 års tid, kommer genom
egendomens ständiga värdestegring, att efter förloppet af denna tid
representera ett vida högre värde, hvilket i händelse af behof kan
realiseras. Vill man hyra ut det erhåller man en summa omkr. 300 fr. —
motsvarande en lifränta — men hvilken, i olikhet med en sådan, vid
dödsfall kommer de efterlefvande till godo. Denna form af
ålderdoms-försäkring är den bästa möjliga, då den tillåter personen i fråga att
redan under väntetiden få godt af sina årliga uppoffringar. Hvad som
gäller om hemmet gäller om jordägendomen, träd- och vingården m. m.
Och hvem undrar på om mången föredrager detta sätt att placera sina
besparingar framför en försäkring, hvaraf man ej åtnjuter någon fördel
före 60 års ålder.
Deputeradekammaren har också beaktat dessa synpunkter och insett
nödvändigheten att gifva andra försäkringsformer plats vid sidan af den
statliga. Sålunda bestämmes att personer, hvars lifränta nått en storlek
af 360 fr., äga att anslå öfverskottet till antingen lifförsäkring eller
förvärf af jord eller fast ägendom. Då sådan ägendom kommer att vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
