Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryck i en större af Stockholms
liberaler anordnad demonstration för den
afgångne statsministern samt å flera
arbetarmöten, där stämningen helt
naturligt tagit intryck af berättelserna från
utlandet, som visa huru den
demokratiska rörelsen till sist dock med
naturnödvändighet vinner framgång öfver
allt ute i världen och hvarest man har
svårt att förslå, hvarför “herremakten*
ställt saken så att ‘jordens mognaste
och trognaste folk* är bland de
röst-rättslösaste som finnas.
/w hvars antagande skulle
f/irfnSninåx placera Finland i främ-
jtnSSSF sta ,edet af de dem°-
* * kratiska statssamfun-
den, antogs af Ständerna i slutet af
maj månad. Från
fyrståndsrepresentation togs steget med ens ut till
en-kammarsystem. Väljarekåren ökas
omedelbart från två å tre hundra tusen till
1,400,000. Rösträtten är direkt,
utsträckt till hvarje välfräjdad man och
kvinna, som fyllt 24 år, som ej står
under förmynderskap och ej underlåtit
att af annan orsak än medellöshet gälda
två föregående års kronoutskylder.
Valrätts- och valbarhetsvillkor
sammanfalla. Minoritetens rätt till att göra
sig hörd garanteras genom
proportionella val och fordran på kvalificerad
majoritet vid viktigare frågors afgörande
Finlands ridderskap och adel antog
med 100 röster mot 8 detta
författ-ningsförslag, som med ett enda drag
förintade deras politiska privilegier.
Sveriges uPPstod På grund af
första iärn- en lönetvist vld Malmö
väesstrm -Ystads järnväg. Miss-
vagssvrajR nöJe hade ,änge rädt
bland personalen med den nya
löne-stat, som började tillämpas från och med
1905, och flera petitioner om
förbättrade lönevillkor hade inlämnats, den
sista i mars månad, som innebar i
genomsnitt en löneförhöjning af
omkring 250 kr. för den lägre personalen,
hvilkens lott förut varit relativt
ogynnsam. Styrelsen för järnvägen
meddelade, att den beslutat en höjning för
alla grader intill bokhållaregraden af
10 kr. i månaden i städerna och 6 kr.
å landet. Styrelsen sade sig vilja
af-vakta utredning af järnvägsföreningens
kommitterade och den kungl.
kommittén för lönereglering vid stadsbanorna,
innan den uppgjorde ny lönestat.
Personalen, som bildar en afdelning af
Svenska järnvägsmannaförbundet, vid-
höll sina fordringar och begärde svar
till den 7 maj. Då styrelsen ej vidtog
några åtgärder, anställde afdelningen
omröstning rörande eventuella
kraftåtgärder och uttalade sig med 82
röster af 97 för sträjk. Underhandlingar
fördes emellertid äfven efter detta
sammanträde med styrelsen, hvilken
visserligen medgaf löneförhöjning, men
ej kunde fixera densammas belopp
utan föreslog att hänskjuta denna fråga
till skiljedom. Detta vägrade
personalen, enär det icke gällde någon
principfråga. Sträjk utbröt sålunda.
Tack vare civilminister Schottes
ingripande åvägabraktes snart förhandlingar
under ledning af den som
förlikningsman nästan oumbärliga D:r Henning
Elmquist. Redan efter tre dagars
förhandlingsarbete kom man till ett
enhälligt omfattadt förslag till
öfverens-kommelse. Man enades om en
öfver-gångsstat för åren 1906 och 1907 samt
en därefter inträdande, icke
interimistisk lönestat. Aftalet skall vara
giltigt i 3 år från 1 januari 1906 med
6 månaders ömsesidig, skriftlig
upp-sägelse och därefter år från år med
samma uppsägningstid. Den sämst
af-lönade personalen (stationskarlama) fick
nästan alla sina fordringar uppfyllda,
hvarpå förhöjningen aftog gradvis allt
efter de förutvarande lönernas höjd.
Till förhandlingsprotokollet fogade
parterna ett uttalande, hvari de gåfvo
uttryck för sina önskningar att alla
meningsskiljaktigheter i framtiden måtte
bringas till lösning på den fredliga
förhandlingens väg. —
Lönerörelser, som uppstått vid andra
skånska järnvägar, synas äfven komma
att få en fredlig lösning. Den första
svenska järnvägssträjken visar huru
lyckligt riksdagens beslut om
inrättandet af förlikningsmannainstitutioner kan
komma att verka. Hade en officiell
förlikningsman redan från början funnits
till hands, hade antagligen den här
omtalade lönetvisten ännu fortare än
nu skedde blifvit bilagd.
En större sträjk
om-fattande cirka 2,400
i öRane. arbetare vid Höganäs
—Billesholms samt Skromberga
Aktiebolags kolgrufvor tog sin början den
1 juni. Anledningen var tvist om
lönevillkoren. Arbetarna ha sedan rätt länge
önskat andra beräkningssätt för
lönernas utgående än de som hittills
praktiserats samtidigt med allmän förhöjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
