Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dena. I detta upplysningsarbete bör den litteratur som förekommer
vara af väsentligt värde.1
i
* *
Ett lifligt intresse för sociala frågor är numera alls inte sällsynt
och behof att deltaga i den omdaning af den nuvarande
samhällsordningen, hvarigenom de nu härskande missförhållandena bringas ur
världen, ger sig tillkänna på många håll. Däremot är insikten om,
hvar och huru man skall ingripa, för att det största möjliga resultat
skall uppnås, ännu ytterst sällsynt. Man tyckes ännu ej vid val af
verksamhetsfält riktigt förmå att skilja på hufvudsak och bisak. Härtill
kommer också en bland våra socialt intresserade mycket allmänt
utbredd njugghet, en brist på radikalism och moraliskt mod som icke
blott afhåller många från att ägna sig åt arbetet för de djupgående
reformkrafven utan äfven kommer dem att rent af uppträda som
motståndare till desamma. Halfmesyrer och palliativ har man ännu mest
sympati för. Att tränga till roten och taga konsekvenserna därutaf,
passar ännu ej för våra socialt intresserade.
Såsom fallet är med de enskildt verksamma är det naturligtvis
med våra politiska partier med socialpolitiskt intresse. Liberalernas
sociala intresse är planlöst och synnerligen ytligt. För detta parti har
en verklig lösning af den “sociala frågan“ tydligen ännu ej blifvit
något behof. Med socialdemokratin förhåller det sig visserligen
annorlunda. Men då arbetarepartiets sträfvanden väsentligen dikteras af en
felaktig och tillika fatalistisk samhällsuppfattning, nämligen denna att
den pågående ekonomiska samhällsutvecklingen med • historisk
nödvändighet“ leder till det af detta parti önskade socialistiska samhället,
i hvilket den ekonomiska verksamheten ledes eller kontrolleras af staten,
1 Den, som känner sig manad att aktivt deltaga i jordreformrörelsen, bör
så vidt möjligt taga kännedom om Henry Georges skrifter, först och främst
hans hufvudarbete: •Framåtskridandet och fattigdomen*, 1884, pris 5 kr.; lättare
tillgänglig är hans samma år i svensk öfversättning utkomna bok: “Sociala
spörsmål", pris kr. 2:25. Af stort värde är vidare den 1887 utkomna skriften:
‘Protektionism eller frihandel*, pris 3 kr.
För Henry Georges lif, verksamhet och reformkraf redogör märket P. G. E.
helt kort i en 1898 utkommen skrift: ‘Profeten från San Francisko, Henry
George“, pris 35 öre.
De, som vilja närmare studera den historiska utvecklingen af
jordegen-domsförhållandena i vårt land, hänvisas till doc. Adolf Åströms skrifter: “Om
svensk jordäganderätt“, 1897, pris kr. 2:50 och femte och sjette kapitlet i
samma förf:s senaste arbete: “Ober das Wasserrecht in Nord- und Mittel-Europa“.
Om “Egna hem på statens mark“ utgaf öfverste. Claes Bratt, en liten
läsvärd skrift, 1904; pris 50 öre.
Af nyare skrifter med jordreformvänligt och i jordfrågan upplysande
innehåll hänvisas vidare till Carl Lindhagens förtjänstfulla skrift: “Norrlandsfrågan“,
1906, pris 1 kr. och C i vis intressanta programskrift: "Kommunala reformkraf“,
1906, pris 35 öre.
En närmare redogörelse för min uppfattning af jordfrågan och de viktigaste
jordreformkrafven återfinnes i min 1905 utkomna skrift: “Från herrgårdar till
småbruk, landtarbetamas frigörelse genom jordreformer“, pris 1 kr. och i
“Jord-värdebeskattning i stället för rusdrycksbeskattning“, 1906, pris 30 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
