Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostadsfrågan i en landsortsstad.
Storstadssjukdomar i småstäder, det är abnormt. Hvem skulle
kunna tro, att man i det trefliga Karlskrona täflade med
hufvud-staden i dåliga bostadsförhållanden? Att det är illa ställdt i Stockholm
är riksbekant, men i sitt lugna omedvetande, var man Öfvertygad om,
att så uselt som där, kunde det icke gärna vara i ens eget samhälle.
Ja, så resonerar man mångenstädes i landsorten. Som daglig
gatu-vandrare betraktar man husen och gläds med en småstadspatriots stolta
själfmedvetande åt deras prydliga ofta välmålade yttre. Men titta in
på gårdssidan! Den ståtar kanske med sin gamla skrumpna
Faluröd-färg se’n år tillbaka. Månne det är symboliskt för bostadsfrågan i
samhället? Nog var det åtminstone erfarenheten i Karlskrona. Det
blef bedröfliga upptäckter, när man på allvar började taga reda på
huru det stod till. Ur känslan “så galet trodde dock ingen, att det
var" framväxte Öfvertygelsen, att kommunen måste träda emellan för
bostadsfrågans lösning och en stark opinion härför grep småfolket.
Det var den till C. S. A. anslutna diskussionsföreningen, som tog
initiativet. Efter en liflig diskussion i ämnet antogs en resolution,
som senare i form af motion hos stadsfullmäktige ledde till bildandet
af en officiell kommitté med uppgift att undersöka arbetarnas
bostadsförhållanden och framkomma med de förslag, hvartill detta kunde gifva
anledning. Enär undersökningen i dagarna afslutats och det första
steget till förverkligande af kommitténs förslag blifvit taget, kan det
vara af intresse för tidskriftens läsare att få en kort redogörelse.
. Bostadsundersökningen fortgick under 4 månader genom trenne af
stadens kvarter, där förhållandena för ungefär en femtedel af
arbetarebefolkningen vidrördes. Inalles besiktigades 912 lägenhetq:
inrymmande 3,218 personer. Den Guinchardska undersökningen i Stockholm
följdes i regel, modifierad efter ett mindre samhälles behof. Sålunda
användes mer praktiska blanketter för primäruppgifter. Alla lägenheter,
t. o. m. två rum och kök undersöktes. Hvad som då först tilldrog
sig uppmärksamheten var befintligheten af en kategori bostäder om
rum med del i kök. I och för sig är det ju fullständigt onormalt att
familjer skola dela det kök, där de tillaga och förvara sina matvaror.
Man kan lätt föreställa sig, hvilka svårigheter och obehag det skall
vålla lägenhetsinnehafvama. I allmänhet bruka dessa bostäder endast
förefinnas i ringa utsträckning, i Stockholm sålunda blott 2,9 % af alla
t. o. m. två rum och kök. Här var siffran 22 % inhysande en
fjärdedel af arbetarbefolkningen. Intrycket af det beklagliga i detta
kök-delningssystem förstärkes, när man finner, att 20 % af köken delades
af fler familjer än två. I ett t. ex. med 4,5 kv. m. golfyta lagades
mat för fem familjer, inalles 24 personer. I regel visade sig dessa
bostäder vara de uslaste och dyraste.
Luftrymden pr person är ett betydelsefullt mått på
öfverbefolk-ningsgraden. Där voro Karlskrona och Stockholm ungefär jämställda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
