Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
triciteten icke att döda stordriften. Den
rena massfabrikationen skall fortfarande
trifvas bäst i de stora fabrikerna. Men
arbetaren, som behöfver använda icke
blott styrka utan framför allt
konstskicklighet, som måste visa prof på
uppfinningsrikedom och smak — honom
skall det vara till gagn att få arbeta
långt bort ifrån de stora
maskinetablis-sementens döfvande rassel. Och han
skall göra det med hjälp af den lätt
distribuerbara elektriska drifkraften.
(Efter Journal des Économistes 1906.)
Ake.
T*,mh 1 sina (Jntersuchungen
Uber die Hausindustrie
in Deutschland,
(Schrif-ten der Oesellschaft ftir
soziale Reform) har d:r R. Meerwarth
ägnat särskild uppmärksamhet åt den
tyska skyddslagstiftningens inflytande på
hemarbetsindustriernas sociala
utveckling. Lagstiftningens direkta inverkan på
hemarbetet betecknas som ytterst ringa.
Förordningen af 1897 för
konfektions-verkstäder medförde några sociala
förbättringar inom herrskrädderiet, den
mindre betydande förordningen af 1902
mildrade vissa aflöningssystemet
vidlådande missförhållanden. Däremot
förorsakade skyddslagstiftningen i många
fall en utvidgning af hemarbetseländet
t. ex. inom väfnads-, leksaks-, cigarr-,
och beklädnadsindustrien. Införes
tio-timmarsdag för kvinnor, måste därför
särskilda bestämmelser bifogas, som
förhindra att arbetsströmmen tar kosan
från fabriken till hemmet. Det måste
likaledes förbjudas fabrikanterna att
låta verkstadsarbetare medtaga arbete
till sina hem. Meerwarth fordrar en
obligatorisk utsträckning af
sjukförsäkringen till alla hemarbetare, och
det värsta hemarbetseländets utrotande
medelst en grundlig
bostadslagstiftning.
I Bilder aus der deutschen
Heim-arbeit (Sozialer Fortschritt) skildras
hufvudbrancherna af den tyska
hemindustrien med dess fruktansvärda
sociala nöd på ett gripande sätt. I
sin uppsats öfver blus-, förkläds- och
underkjolsömmeriet uppfordrar Gertrud
Dyhrenfart myndigheterna att ingripa
till tvångsorganisationer af arbetsgif-
vare- och arbetstagare för att få till
stånd minimilöner och därigenom sätta
en damm för våra dagars arbetsocker.
En annan skizz skildrar i lifliga färger
bleckslageri- och cigarrhemarbetet.
De i vissa delar af Tyskland
kringvandrande leksakshandiame äro det
synliga beviset för den ännu utbredda
eländigt betalda leksaksindustrien,
särskildt i Thüringen. Hvad angår
tillverkningen af konstgjorda blommor
kan hemarbeterskan med strängaste
flit och längsta arbetstid ej ens hålla
hungern från dörren. I
dammvippein-dustrien, som i stor skala bedrifves i
Berlins omnäjd, kan en arbeterska ej
förtjäna mer än 3 å 6 mark pr vecka,
och måste af denna svältlön t. o. m.
göra afdrag för vissa materialier.
Af stort socialpolitiskt värde är
katalogen för 1906 års
hemarbetsut-ställning i Berlin, som under titel af
Heimarbeit und Hausindustrie in
Deutschland utgifvits af Bureau für
Sozialpolitik. I denna utställning
förkroppsligades det ohyggligaste af
Tysklands sociala elände. Och dock
måste man erkänna att storstädernas
allra lägsta schakt ej ens här kommo
till synes. »Den skamsna nöden»,
säges i förordet, “döljer sig t. o. m.
för den hjälpvillige agitatorns skarpa
blick». Hemarbetsutställningen
af-slöjade det socialpolitiskt bedröfliga
faktum, att ej sällan just
fabriksindustrien dragit med sig en ökning af
hemarbetet.
I mars d. å. framlade den
socialdemokratiska riksdagsfraktionen inför
tyska riksdagen ett lagförslag till
hemarbetarnes skydd, hvilket innefattar
ingripande bestämmelser beträffande
arbetsrummens beskaffenhet, rummens
såväl som arbetarnes
inregistrerings-plikt, förbud af vissa arbetens
utförande i hemmet, barnarbetets
reglering, förbud af fabriksarbetes
hemtagande, rummens och produkternas
desinfektion vid smittosamma
sjukdomar, försäkringsplikt för hemarbetare,
arbetsaftal och stadgande af
minimilöner, yrkesinspektionens såväl som
yrkesdomstolens utsträckning till
hem-arbetarne etc.
(Soz. Monatshefte).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
