Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
Norrmännen i Amerika.
Thoralv K laveness: Det norske Amerika.
Ett ord om och till landsmän på båda sidor om Atlanten kallar författaren
sin bok. Och då detta ord präglas af ett så varmt och värdigt allvar, af en
så praktisk fördomsfrihet som här, är det ägnadt att vinna lyssnare äfven hos
oss, ty hvad som gäller* om de l‘/2 mill. norska emigranterna, gäller i mångt
och mycket också om våra 2 mill. landsmän I den nya världen.
Betrakta vi den boken medföljande kartan öfver "Norge i Amerika”, finna
vi, att detta omfattar hufvudsakligen två betydande områden, det ena och största
år präriesträckan nordost om Chicago, delar af Wisconsin, Minnesota, lova,
Dakota; det andra är vid västkusten i staten Washington.
>De gamla vikingame drogo ut för att vinna guld och berömmelse, oftast
vunno de sitt mål och brakte samtidigt sitt fosterland ära. De gamla
nybyg-game äro som vikingame. Äfven de ha sökt och oftast vunnit, guld. Äfven
de ha brakt fosterlandet ära. Men berömmelse ha de icke vunnit och deras
historia är ännu oskrifven". — Det är på tiden, säger författaren, att vi här
hemma få upp ögonen för att l1/* mill. människor i Amerika af norsk börd äro
ett värde af oerhörd betydelse för vårt lilla folk. Med fred, flit och kunskaper
ha de vunnit nytt land åt sin kultur s. a. s. eröfrat en del af Förenta Staterna.
Det tycks som en naturlig följd, att vi hölle ett vaket öga på denna provins på
andra sidan Atlanten. Men hvad har gjorts? Det kan sammanfattas i ett enda
ord: intet.
Förf. för oss ut på prärien, dessa gränslösa, fruktansvärdt öde slätter, hvilka,
ej långt tillbaka naturmakternas ostörda tummelplats, sedan fyra decennier
utgöra det nya hemmet för fjällandets söner och döttrar. Mellan 1862, då två
norrmän som de första hvita nybyggame började odla sina "homesteads" på
prärien i Syd-Dakota, och den dag i dag ligga år af järnhård kamp och
oaf-bruten möda och hvem vet hvilka djup af ensamhetsångestens, hemsjukans,
vanvettsfruktans tysta lidanden. Men kampen kröntes med seger. Prärien är
till stor del förvandlad till världens bördigaste hvetefält, och längs de talrika
järnvägar, som i snörräta linier korsa den ändlöst flata ytan, ligga byar och
städer. "Prärien är ej längre prärie. Det gror dollars på den*. Om de norska
böndernas inkomster får man ett begrepp, då det omtalas, att i Olmestead
Conuty i Minnesota norrmännens förmögenhet är anslagen till 65 mill. dollars.
“Vi kunna vinna allt härute men aldrig full och hel människolycka",
hur ofta, säger författaren, fick han ej dessa en väns ord bekräftade under sin
färd bland sina omplanterade landsmän, hvilka städse mottogo honom som en kär
och efterlängtad gäst. Och han anför som betecknande ett yttrande af hustrun till
en af Syd-Dakotas mest ansedda norska bönder: "Vi ha haft lyckan med oss",
sade hon. "Vi började med två tomma händer, men har det nu godt. Vi ha
mat nog och pängar nog åt oss själfva och de våra. Men trefnad — ? Vi veta
icke hvad det vill säga att lefva. Och hvad ha vi ej måst slita i våra dagar
för att tjäna hvad vi nu äga? Ville folk slita lika hårdt hemma i Norge och
nöja sig med lika litet; finge de också pängar nog att klara sig med. Berätta
dem detta! Be dem bli hemma! Bättre att lefva fattig hemma än rik här. Ty
hvad glädje ha vi väl af våra pängar här ute på prärien. Helt visst få våra
barn godt af dem. Men vi själfva — ?" — Det mörka i nybyggarens
stämning förhöjes genom den oförståelse, som han på denna punkt — helt
naturligt — möter hos sina barn. Mellan dessa, som äro amerikanare till själ och
åskådning, och föräidrame ligger ej blott ett världshaf utan generationers tankar
och utveckling.
Som en ohygglig skugga bakom bilden af guld och välmåga står det
faktum, att en oerhördt stor procent af de utvandrade norrmännens barn äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
