- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1906 /
386

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning hos de s. k. “bildade* samhällslagren samt af absolut oförståelse gent emot
den modäma tiden t. o. m. hos dem, som ännu i sina facktidningar smickra sig
med att vara ‘tribuni plebis*. Ingen kan känna djupare smärta än jag öfver
denna bedröfliga erfarenhet och ingen skulle helt visst vilja gifva mer för att i
tid kunna råda bot därför. Det är just denna bot, som vi ville vinna genom
hvad kongressen framför allt gaf — och väl äfven från början åsyftade att gifva:
social kunskap. Ingenting behöfva vi bättre i våra dagar än just detta. Jag
är öfvertygad om, att mycket af det motstånd, som ännu möter oss inom de
makthafvande klasserna, icke så mycket beror på ond vilja och hjärtehårdhet
som icke mer på okunnighet — låt vara en rent ofantlig sådan. Och
hvarpå denna okunnighet i sin ordning beror, det vet hvar och en, som
något känner till arten af och andan hos våra högertidningar och tyvärr äfven
i viss mån hos flera af den borgerliga vänsterns organ. Just i kampen mot denna
okunnighet var kongressen ett vapen af bästa slag. Det var intet af de hållna
föredragen (jag skulle t. o. m. gärna vilja säga: föreläsningarna), som icke var
ett helt litet kompendium i socialt vetande. Några höjde sig t o. m. till
standard works på sitt område. Därmed gafs icke blott en första *Anstoss* till
dem, som från början stått undrande och spörjande1, utan äfven tillfälle till
fördjupade studier för oss andra. Jag anoterar här också den utmärkta
dispositionen af arbetsordningen med dess fullt organiska tankekedja, utgående från
våra nuvarande abderitiska hemortsrättsförhållanden och mynnande ut i det
när-närmaste framtidsmålet, i folkpensioneringen. Och till sist kunna vi med glädje
konstatera, att hvad som härmed åsyftades, det vanns också: väckande af socialt
intresse hos mången. Därom bär oktober månads dagspress både i Stockholm
och i landsorten nogsamt vittne. Och de otidigheter, som därvid haglat ned
också öfver mitt obetydliga hufvud, ha varit mig till odelad glädje. De ha visat
mig någonting, som jag skulle vilja sjunga jubelhymner öfver: att också hos
oss här hemma i Sverige häller man pä att vakna.

1 t. ex. den välvillige unge mannen, som, när han såg mig begära ordet
i arbetslöshetsfrågan, kom och frågade, om ännu ingen talat *om
begrafnings-kransarna*. Jag: ? ? ? — *Jo, om att inte ge begrafningskransar, utan i stället
skänka pengarna åt de fattiga*. Hvad jag svarade, sedan jag något hämtat mig
efter det första intrycket, hör egentligen icke hit.

Sociala notiser.

Den första internatio-

nella kongressen för be-

kämpande af arbetslös-

ufäS.heten hölls 1 Milano
slst-kämpande. )jdne oktober och hade

anordnats på föranstaltande af det i
nämnda stad verkande sällskapet
“Uma-nitaria*. Inbjudning till deltagande
genom ombud hade utgått till alla
europeiska länder. Sammanträdet öppnades
af professor Alezzi, ordförande i
*Uma-nitaria“, som å detta sällskaps vägnar
välkomnade deltagarna.

Sedan kongressen beslutat att ej
uttala sig betränande orsakerna till
arbetslösheten, förklarade kongressen, att det
viktigaste medlet ur moralisk och
materiell synpunkt till att verksamt före-

komma och bekämpa arbetslösheten
ligger i utvecklingen af
arbetareorga-nisationema i sammanhang med
bestämmandet af arbetstidens längd,
aflö-ningen, arbetsaftalen samt
arbetsmängdens riktigaste fördelning inom de
särskilda grupperna, samt i utvecklingen
af alla former af samverkan mellan
arbetame, äfvensom att en ytterligare
åtgärd vore att genom en kraftig
politisk påtryckning åstadkomma
melian-komst af staten och de lokala
myndigheterna.

Kongressen ansåg önskligt att en
sådan offentlig mellankomst finge
följande former:

l:o) Bestämmes, att från alla
industriella företag afgifves en periodisk stati-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1906/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free