Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frågan om vådorna af detta slags kvinnoarbete har upptagits af
föreningen Hvita Bandet. Redan sommaren 1904 på föreningens
årsmöte i Helsingborg braktes det kvinnliga stufveriarbetet under diskussion.
De skildringar, som då gåfvos om förhållandena på olika platser i
Norrland, voro sådana, att mötet enade sig om ett uttalande för att
kvinnors användande såsom stufveriarbeterskor borde på lagstiftningens
väg förebyggas. Ett genomgripande undersökningsarbete behöfdes
emellertid; en kommitté tillsattes för att taga saken om hand, och när så vid
Hvita Bandets årsmöte i Uppsala 1905 de norrländska ombuden kommo
med nya skildringar af det elände, som framkallas af det kvinnliga
stufveriarbetet, väcktes förslag om inrättande af ett särskildt departement
för detta arbete med ledarinna boende i Norrland. På hösten 1905
utsågs af Hvita Bandets centralstyrelse undertecknad till ledarinna af
denna arbetsgren.
Det resultat, till hvilket Hvita Bandets stufveridepartement kommit
i sitt undersökningsarbete, har nyligen framlagts för de norrländska
riksdagsmännen i en skrifvelse, som föranledt, att frågan kommer till
behandling vid stundande riksdag.
Det är de sociala och moraliska vådorna af det kvinnliga
stufveriarbetet, som i denna skrifvelse framhållits, och ingen som varit med
om eller på nära håll sett detta arbete, kan betvifla riktigheten af de
gjorda påståendena. Ej heller är det endast i vårt fosterland det
kvinnliga stufveriarbetet varit föremål för öfverläggning och kritik. I
Finland, där förhållandena äro enahanda som hos oss, har på
Sjömans-missionens årsmöte 1903 saken varit före, och framhölls då bl. a., att
de sedliga farorna voro så stora, att Finlands rykte lidit däraf.
Vid undersökningen här i Sverige har man, ehuru ännu långt ifrån
fullständigt, sökt att på olika vägar få reda på de arbetandes mat- och
bostadsförhållanden, ålder, löneförhållanden och arbetstid. Det har visat
sig, att stufveriarbeterskoma allmänt lefva af medförd torrskaffning, att
de ofta ligga ombord eller hyra in sig i mer eller mindre snuskiga
hem, om de ej ha hemort på stället. Med hänsyn till renlighet och
möjliga risker för venerisk smitta råder stor okunnighet och likgiltighet.
Betalningen är jämförelsevis god: 15 å 20 öre pr timme å fartyg, 25
å 30 öre pr timme å ångare. Åldern varierar mellan 12 och 60 år,
de flesta under 20 år, de äldre i allmänhet gifta. Den sammanlagda
arbetstiden under vår-, sommar- och höstskeppningen torde pr individ
uppgå till cirka 6 veckor. Arbetet erhålles dels genom stufvare, dels
— efter hvad man hittills funnit — väl så ofta genom kaptenerna
själfva.
För att erhålla personlig kännedom om arbetet och själf kunna
bilda mig ett omdöme om detsamma, tog jag i somras, efter att en
längre tid ha tränat mig med trädgårdsarbete, under antaget namn
anställning som »splitvedsjänta». Genom en stufvares tillmötesgående
fick jag, utan att någon hade en aning om hvem jag var, plats på en
s. k. bundtångare. “Bundt* är sammanfogad staf, cirka 50 stycken i
hvarje bundt, vägande på den ångare där jag arbetade 18 kg. (lättare,
men också tyngre finnas). Att detta arbete med hänsyn till kvinnans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
