Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciella uppgift (moderskapet) skulle kunna förbjudas, är att hoppas,
då det nu bringats till vederbörandes kännedom, att kvinnor af olika
åldrar, kvinnor äfven under hafvandeskap satts till att lyfta och bära
dessa bördor. Hvad som gör detta arbete än mera vanskligt, är också,
att här ej endast förekommer kvinnor och besättning, utan äfven s. k.
sjåare — hälften ungefär voro manliga arbetare. Många voro hyggliga
och snälla, jag vore orättvis, om jag ej erkände det, men som stufvarne
själfva säga: — »bland stufveriarbetarne finnes ej endast en första
och en andra klass, utan äfven en tredje och en fjärde, sådana som
vi kalla busar 1» — Hur skall månne tonen i det hem bli, där en
gång en »splitvedsjänta», som vuxit upp i en sådan omgifning, blir maka
och mor? Om de personliga erfarenheter jag fick af det moraliska
tillståndet vare det nog sagdt, att intet af hvad jag hörde kan återges
i skrift. En »splitvedsjänta» är och förblir inför männen en dålig
kvinna, och som sådan behandlas hon, äfven om hon genom sitt
uppförande ej ger anledning därtill. Det hån och bitande förakt, hvarmed
såväl arbetare som sjömän tala om dessa kvinnor, äro vittnesbörd nog.
När faders och moders ansvar försvunnit, när föräldramyndigheten ej
längre gör sig gällande, då det gäller de ungas väl eller ve, då är
det tid för samhället att gripa in och genom lag skydda och värna
om dem, som en gång skola blifva mödrar åt svenska män och kvinnor.
Det erkännande och de sympatiuttalanden, som kommit Hvita Bandets
stufveridepartement till del under dess arbete, gör, att vi med tro och
hopp se framtiden an, förvissade om hjälp i striden för »hem och
fosterland».
Hilda Sjögren.
Statens egnahemslånerörelse.
En enquête. (Forts.)
Landshöfding F. Holmquist, Falun.
Innan jag ingår på förhållandena speciellt i Dalame skall jag bedja
att få fästa mig vid de principiella grunder, hvarpå den Svenska
egna-hemslånerörelsen är ordnad, enär jag redan däri ser väsentliga hinder
för dess framgång. Hvad har i själfva verket den svenska staten gjort
för egnahemsbildningen i landet? Jo, säger man, den har anvisat
10,000,000 kronor till egnahemslån. Men på hvilka vilkor? Jo, på
sådana vilkor, att i stort sedt staten icke kan göra någon förlust, men
låneförmedlame, hushållningssällskapen, kunna blifva ruinerade, enär de
under alla eventualiteter måste ansvara för kapitalets och räntans
återbetalande till staten. Den närmaste naturliga följden har blifvit den, att
hushållningssällskapen måste öfvergifva hvarje tanke på förmedling af lån
i och invid större industricentra och ägna sig uteslutande åt bostads- och
jordbrukslägenhets-egna-hem på rena landet. Hvar och en måste inse, att
Social Tidskrift. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
