Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka sjukkasseverksamhetens egna
målsmän bli representerade.
kommer att hållas i Bor-
länge den 29-30 d:s.
ttnv för Inbjudning till deltagan-
de häri har utgått från
dalaungdom e„ an(al af s^ä[olkets
inom provinsen representativa män,
riksdagsmän, kommunalmän och andra.
Vid mötet håller artisten Ankarcrona
föredrag öfver ämnet: “Kan och bör
en lifskraftig ungdomsrörelse stå
oberörd af nutidens samhällsfrågor?
Föredrag hållas vidare af bl. a. prof. C.
Wallis. d:r Karl Erik Forslund, prof.
G. Cassel, rektor Uno Stadius,
riksdagsmännen Daniel Persson i Tällberg
och Bernhard Erikson, professorskan
Ann-Margret Holmgren, skriftställaren
J. Hansson samt direktör E.
Jönsson-Rösiö. Sist på programmet kommer
öfverläggning om möjligheten af och
formen för ett gemensamt
dalaungdomens reformarbete på grundvalen af
de förda förhandlingarna.
T«cfc «.«». Handelskammaren i Ber-
l,n har offentliggjort en
si» redogöreUe för de
un-dersökningar som
densamma med anledning af den
uppseendeväckande hemarbetsutställningen i
januari—februari 1906. föranstaltat
bebeträffande hemarbetets omfång och
lönevillkor inom 6 olika industrier i
Berlins distrikt. Det framgår att
närmare 140,000 hemarbetare sysselsättas
inom dessa industrier; däraf komma
52.000 på dam- och barnkonfektionen,
22.000 på herr- och gosskonfektionen,
47.000 på hvitvarutillverkningen, 6,000
på hatt- och blomsterfabrikationen,
2.000 på skomakeriet, 5,000 på pappers-,
läder- och galanterivaruindustrien. och
3.000 på cigarr- och cigarettindustrien.
— Det statistiska material som
redogörelsen lämnar är utan tvifvel af högsta
värde, men till vissa af
undersökningens resultat ställer man sig inom
so-cial-politiska kretsar något reserverad
emedan upplysningar inhämtats
uteslutande genom hänvändande till ar*
betsgifvare och mellanhänder, däremot
ingen lokal undersökning af
hemarbetet förekommit Mycket i berättelsen
bär tydligt prägel af att enkom vara
ämnadt att bevisa utställningens
uppgifter såsom öfverdrifna. Särskildt
gäller detta arbetstiden. Redogörelsen
begår dock här ett tydligt misstag i det
den med sina uppgifter ständigt afser
de öfvade, utbildade hemarbetarne,
ehuru den på annat ställe betecknat
hemarbetarne, såsom hufvudsakligen
bestående af “olärde, oöfvade och
invalider/ De löntabeller som äro angifna
gälla likaledes de bästa arbetarne och
äro ytterst summariska.
Slutligen behandlar berättelsen
hemarbetet ur socialekonomisk synpunkt
och genomgår de olika reformförslagen.
Ur arbetsgifvaresynpunkt afslås absolut
allt upphäfvande eller inskränkning af
hemarbetet; möjligen kan man gå med
på en sådan — af hygieniska skä! —
inom Iifsmedelsbranschen. Det erkännes
emellertid att hemarbetames
obligatoriska indragande i den statliga
arbetarförsäkringen ur social synpunkt vore
önskvärd. Alla förslag till fastställda
minimilöner enligt australiskt mönster
afböjas, däremot anbefalles
“löneförhållandenas större publicitet“ t. o. m.
uppsättande af lönetariffer.
Intressant är att finna, hurusom
arbetsgif-varne själfva önska hemarbetames
bättre utbildning och i anslutning
härtill förorda ett vidsträckt befrämjande af
arbetsförmedlings- och
upplysningsby-råer. I likhet med alla
socialpolitikers uppfattning, betonas att alla
reformer på hemarbetets område på
det intimaste sammanhänga med
bostadsfrågan Att skyddsåtgärdernas
internationalisering är af största
betydelse förbises ej heller.
Uppväcker berättelsen på åtskilliga
punkter en rättmätig kritik, så ger den
dock i det stora hela vid handen att
de sociala reformidéerna vinna — om
ock långsamt — terräng äfven inom
handelsvärldens egna råmärken; om
handelskamrar från skilda orter ville
följa den berlinskas exempel, vore detta
därför lika mycket en värdefull social
vinst som ett tillfredställande tidens
tecken
får man en god
föreställ-n‘nS g^nom en artikel »
/° sesrer, "D- V.- af den fram-
tdf^Aastra- sk»u,n(e P°lilikern.’ ledT
Iten ren organiserade
jordreformvännerna i
Australien, mr Max hirsch i Melbourne.
Vi ha numera kommit så långt i
Australien, skrifver Hirsch, att då nya
direkta skatter blifva nödvändiga,
antingen som följd af ökade utgifter eller
genom minskning af den indirekta
beskattningen, så kan blott beskattning
af jordvärdet, alltså jorden, bortsedt från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
