Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbättringarna, komma i fråga. I
samtliga Australiens parlament har denna
skattereform flertalet af representanterna
för sig och i förbundsparlamentet skola
båda kamrarna så godt som enhälligt
ansluta sig till densamma. Denna
tendens kommer i framtiden att än
ytterligare stärkas genom det liberala
partiets seger i England, som har
förbundit sig att genom införande af
jordvär-debeskattning vidtaga genomgripande
och radikala ändringar i Englands
skattepolitik.
Det enda som man har anledning
hysa farhågor för är, enligt Hirsch, att
kampen mellan socialister och
anti-socialister i Australien skall skjuta alla
sociala reformer i bakgrunden under
de närmaste åren. I detta afseende
torde dock de i slutet af innevarande
år försiggående valen bringa klarhet.
Då jordreformtanken slagit igenom
så godt på Australien, så beror det till
väsentlig del på arbetarepartierna, hvilka
varit jordreformvännerna till mycken
hjälp. Under de senaste åren har
emellertid den marxistiska åskådningen
vunnit terräng bland arbetarna, hvilket,
enligt förf:s mening, är till stor skada
för reformarbetet.
Äfven den kvinnliga rösträtten
till-skrifver Hirsch någon andel i
framgången.
Det är sålunda ett faktum, att i de
länder, där kvinnorna längst haft
politisk rösträtt, nämligen på Nya Zeeland,
Syd-Australien och Nya Syd-Wales,
där ha jordreform idéerna trångt djupast
ned i folkmedvetandet och kommit mest
till uttryck i lagstiftningen. “Det ser
således ut som om den kvinnliga
löst-rätten i hög grad främjar
jordreform-saken“.
Äfven bland landtbefolkningen finner
man fullt förstående för reformen. De
stora fördelar jordvärdebeskattningen
medför för enhvar, som använder sin
jord produktivt, gör att många
landt-män och bland dem äfven större
jordbrukare äro vänner af jordreformsaken.
Personligen har jag i alla valstrider,
säger Hirsch, erhållit landtmännens, ja
till och med många boskapsuppfödares
röster, just emedan jag är den ifrigaste
förfäktaren af jordreformkrafven.
i en växande stad
bely-ZSSrSSZ ser den tyske förf. F.
Emele på ett enkelt men
intresseväckande sätt i
“Deutsche Volksstimme*.
Badens hufvudstad, Karlsruhe,
grundlädes 1715 och är sålunda ännu ej 200
år gammal. Nu har staden 112,000
invånare. Vid grundläggandet erhöllo
nybyggarna tomtplatser gratis, likaså
virke, ja till och med penningbidrag
till uppförandet af byggnader och ändå
flera års skattefrihet. Denna jord, som
1715 var värdelös, är nu efter en
värdering, som ändå är flera år gammal,
värd 140 millioner mark.
Hade någon 1715 insatt 100 mark
på ränta, så hade af dessa 100 mark
efter 4 % blifvit 172,000 mark —
såvida ränteafkastningen icke förbrukats
utan alltid lagts till kapitalet,
hvarige-nom innehafvaren således icke haft
någon fördel af sitt kapital. Hade
räntan förbrukats, så hade kapitalet än i
dag blott varit 100 mark.
Annorlunda ställer saken sig, om
den jord, hvarå Karlsruhe står, år 1715
kostade 100 mark.
Äfven om räntorna förbrukades hvarje
år, så skulle dock dessa 100 mark i
dag utgöra 140 mill. mark och sålunda
efter en årlig ränta af 4 % afkasta 5,6
mill. mark.
Karlsruhe befolkning har med andra
ord för rätten att lefva och arbeta på
jorden att betala till dess innehafvare
en daglig afgift af 15,400 mark.
Först sedan denna afgift erlagts kan
man tänka på att af arbetsutbytet
af-sätta något till ränta åt kapitalet
(däribland äfven byggnaderna) och till lön
åt arbetet.
wwjmgm r.i />Ant. Air AV. T. Stead, ut*
trfi^nrh rteri giivaren ai Review of
rntrvlcbn nr Reviews, har ställt en
öXrerepre- ^«8*» till dc engelska
“r anTnderePdenebo\n,Z
set ut«iva‘ mest ’nflytande
på dem. I sitt senaste
juninummer publicerar Stead svaret
från 45 parlamentsledamöter. Det fram-
går däraf, att näst bibeln och Charles
lickens har ingen författare haft så
stort inflytande på deras lifsåskådning
som Henry George. “Den bok, som
mer än någon annan influerat på mig
just i den tid då mina idéer började
danas, var Henry Georges
“Framåtskridandet och fattigdomen“, såväl som
hans Öfriga arbeten, hvilka jag alla
läst“, skrifver sålunda Barnes, och J.
0’Grady talar om “Framåtskridandet
och fattigdomen“ som en bok, hvilken
“gjort ett starkt intryck“ på honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
