Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock af den .slappa likgiltighet för det allmänna, som gör den
enskilde belåten, bara han själf har det bra.
Den närmaste uppgiften för dem ibland oss, som icke kunna låta
bli att tro på och lefva för det stora, aflägsna målet,
framtidsmålet, broderskapet, måste således vara att samla vårt eget folk till
enhet, ta vara på de krafter, som nu förspillas, bota refvoma och
smälta tillsammans de söndrade delarna i samarbete för våra egna
nationella uppgifter.
Skall detta kunna ske, måste vi i första rummet känna och
erkänna samhörigheten, beroendet af hvarandra och skulden till
livarandra. Och medlet härtill är främst personlig förbrödring.
Endast därigenom kunna vi komma att känna oss såsom ett. Och
det är detta vi behöfva. Hvad som bestämmer vårt handlingssätt
är mindre våra grundsatser än vår omedelbara känsla. Och här
fattas oändligt mycket just i fråga om samhörigheten mellan de
olika klasserna och intressegrupperna i vårt folk. När man
resonerar om sociala frågor, kan nian väl ofta få det intrycket, att
skefva domar fällas på grund af grof okunnighet. Men ännu mer
vållas dessa skefva domar af fullkomlig frånvaro af känsla för
andra samhällsklasser. En hel del människor tala om arbetame
såsom något som innerst är dem lika aflägset som kineser eller
hinduer. Socialt arbete, som skall gå på djupet, får därför icke
sakna det moment, som heter persoidig förbrödning. Här framför
allt skall ungdomen vara med. När man är ung, öppnar sig
hjärtat lättare, än när man blir äldre. Personliga band knytas så lätt
vid ungdomens gemensamma lek, idrott, bildningssökande. Och
så gripes ungdomen starkare än de gamla af stämningar; sådana
gäller det att ta vara på, knyta vid, med fortsatt umgänge i
hvar-dagslifvet.
Men för det första få vi icke glömma det andra. Den
personliga bekantskapen och vänskapen få lof att kompletteras genom
teoretiska studier. Den, som skall ta del i det sociala
nydanings-arbetet, det arbete, som har till uppgift att bygga ett nytt,
enhetligt Sverige, måste också teoretiskt studera arbetarefrågans
hufvud-faser; han måste veta något om fackföreningar, socialdemokrati,
skyddslagstiftning, strejker, lockouter m. m. Endast med kunskap
kan man besegra okunnighet. Och okunnigheten på detta område
är stor, mäktig och farlig. Hur ofta hör man ej sådana uttryck
som dessa: »arbetarne nu för tiden ha det mycket bra — jag
känner t. ex. en arbetare, som har så och sä stor inkomst pr år»
— eller: »strejker äro bra orättfärdiga, jag vet t. ex. en familj,
som blifvit störtad i fattigdom genom strejk, som mamien tvingades
att vara med i.» Man måste studera sådana företeelser tillräckligt
grundligt för att kunna se dem i stort, se dem såsom led i en
mäktig, enhetlig, nödvändig utveckling. Och på samma gång skall
det konkreta, lefvande innehållet i de döda siffrorna och skematiska
begreppen tillhandahållas genom beröring med enskilda, så att
man aldrig glömmer, att det här är fråga om människor, ej om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
