Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där tjänarinnan kan med trefnad tillbringa sin söndagsafton. Vidare
bör en tjänarinneskola bildas, där undervisning afgiftsfritt lämnas
i matlagning, tvätt, strykning och andra husliga göromål. Slutligen
bör målet vara att hjälpa gamla tjänarinnor till en sorgfri ålderdom.
Ett ifrigt agitationsarbete följde, skrifter utdelades, och det
dröjde ej länge, innan föreningen fick sin egen tidning. Så småningom
bröts det i böljan häftiga motståndet, och löjet dog bort inför den
allvarliga anda, som Marie Christensen med sin outtröttliga energi
och sitt alltid verkningsfulla uppträdande förlänade företaget. Flera
gånger har hon gjort sig offentligt gällande. Sålunda var det på
hennes förslag som den 1901 i Köpenhamn afhållna skandinaviska
arbetarkongressen fattade resolution angående tjänstehjonsstadgans
upphäfvande. Då 1902 i samband med ny kyrkolag ett förslag
beträffande församlingsråd framlades, hvari det hette att: »alla män
och kvinnor öfver 25 år — med undantag af tjänstehjon och
van-ryktade personer — skola äga rösträtt till församlingsråd en», var det
på Marie Christensens initiativ som en kraftig protest iestes mot
denna oberättigade och orättfärdiga sammanställning. Resultatet
blef att den nämnda paragrafen ströks. Det var likaså
tjänarinne-föreningens — och främst dess ordförandes — förtjänst att samma
bestämmelse borttogs ur det förslag till allmän kommunal rösträtt
som förelåg i riksdagen år 1903. Under den sedan några år
pågående starka agitationen för tjänstehjonsstadgans upphäfvande i
Danmark har tjänarinneföreningen tagit en verksam del, och i och
för detta ifrigt deltagit i valkampanjen.
Under årens lopp utvecklades föreningen rätt betydligt, en
platsanskaffningsbyrå upprättades och i samband därmed en liten
samkvämslokal, regelbundna kurser ha gifvits samt föredrag hållits
såväl af framstående föreläsare som af klubbmedlemmar själfva.
Sedan ett par år har Marie Christensen upphört med sin
tjänarinne-verksamliet och ägnar sig uteslutande åt arbetet för föreningens
utveckling. Densamma räknar nu omkring 500 medlemmar. Som
följd af en agitationsresa i landsorten har äfven i Danmarks största
landsortsstäder bildats tjänarinneföreningar, och har sålunda uppstått
förbundet »De samvirkende danske Tjenstepigeforeninger».
Den danska tjänarinneföreningen kan knappast likställas med
fackföreningar i vanlig mening, då den icke uppsätter gemensamma
lönetariffer, ej heller åsyftar att medelst sträjk genomdrifva sina
fordringar. Hvad Marie Christensen från början önskat och med
allvar och kraft arbetar på är att höja tjänarinnekårens sociala
nivå, genom att dess medlemmar såväl själfva komma till insikt
om behofvet af som sättas i tillfälle att förskaffa sig både allmän
förståndsbildning och grundliga fackkunskaper. Men en klass kan
icke höjas, då hela dess tid skall stå till öfverordnades godtyckliga
förfogande. Det är därför som alla tjänarinneföreningars första och
hufvudsakliga fordran är arbetstidens begränsning, genom
fastställande af bestämd regelbunden fritid. Ingen, som än så litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
