Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rättsskydd för kvinnor.
Under namnet »Rechtsschutzstellen fflr Frauen und Mädchen“ bestå
å olika orter i Tyskland mellan 50 och 60 institutioner med ett
synnerligen behjärtansvärdt syfte. Deras verksamhet är ännu ung, och
erfarenheterna kunna ju icke vara så utomordentligt omfattande. Dock
hafva de, under de få år de bestått, redan hunnit uträtta mycket godt,
och deras med hvarje år växande klientel visar med största tydlighet
den sociala betydelsen af dessa företag.
Utgångspunkten till den idé, som förverkligats i dessa
“Rechtsschutzstellen’, är en iakttagelse, som öfverallt kan göras, nämligen att kvinnan
(och framför allt kvinnan af folket) i allmänhet saknar de mest
elementära begrepp om det rättsskydd lagen och samhället förläna henne och
och därför äfven af naturliga skäl är ytterst obenägen att söka sådant
skydd, om det än aldrig så väl tarfvas.
Förutom obekantskapen med rättens innehåll och rättsväsendets
former medverka till denna obenägenhet i hög grad det förhållandet att
både rättskipning och i allmänhet advokatverksamhet äro manliga
pre-rogativ. I månget fall då en kvinna skulle vara benägen att söka den
hjälp, som hon mera anar än vet att lagen ger henne, hindras hon
antingen genom sin kvinnliga blygsamhet eller genom sin icke mindre
kvinnliga misstänksamhet mot det andra könet — skrupler som hvar
för sig på olika grunder kunna ha sitt goda berättigande.
Vore en del domareplatser upplåtna åt kvinnor och funnes bland
advokaterna kvinnokönet i någon utsträckning representeradt, så vore
väl ett särskildt “rättsskydd för kvinnor“ lika onödigt som det nu är
behöfligt. Det vill med andra ord säga, att om kvinnan hade samma
rättigheter som mannen, behöfdes inga särskilda institutioner för att
hjälpa henne tillvarataga dessa rättigheter. Hvilket är lika själfklart och
säkert som att vårt samhälle hvarken nu ger eller inom en beräknelig
fTamtid kommer att ge kvinnan full likställighet med mannen.
Till de områden, inom hvilka de lägre samhällsklassernas kvinnor
behöfva en rättshjälp, som de ofta hvarken kunna få eller förstå söka, höra
bl. a. följande: uppsättande af äktenskapsförord, framställande af
anspråk på uppfostringshjälp för oäkta födda barn, fråga om förmyndare
för faderlösa, om utbekommande af skuldfordringar, arf och
lifförsäk-ringar, om uppsättande af testamente, af hyres- och arbetskontrakt m. m.,
om handelsrättigheter, om anspråk på fattigunderstöd eller sjukvård —
öfverhufvud taget alla tillfällen då ansökningar eller “handlingar“ af
något slag skola uppsättas och ingivas. Ett för de flesta
“myndigheter“ — från pastorsämbetena till K. M:t — gemensamt drag är det
mindre goda lynne, hvarmed oriktigt formulerade eller ställda
handlingar mottagas och expedieras, och särskildt då det gäller
domstolarna kan ett misstag af klienten som bekant bli ödesdigert nog. Det
vet man — kanske är det ungefär det enda man vet om rättsväsendets
funktioner — och därför håller man ibland hellre tillgodo med hvad
som hälst än man söker sin lagliga rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
