Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur många äro icke de barn, som få lida genom sina (gifta eller
ogifta) mödrars oförmåga eller obenägenhet att söka lagens bistånd för
uppfyllande af fullt berättigade kraf! Och hur många äro icke de
kvinnor, som själfva med lagens hjälp skulle kunna vinna en smula
drägligare lefnadsvillkor, om de blott hade någon att vända sig till med
begäran om bistånd!
Detta bistånd vilja de tyska “Rechtsschutzstellen fiir Frauen* gifva.
Jag har föreställt mig, att det för Social Tidskrifts läsare skulle kunna
vara af intresse att erfara något om deras organisation och dess arbetssätt,
och jag vågar därvid hoppas att den tyska idén måtte vinna efterföljd
i Sverige och upptagas af någon, som har förmåga och tillfälle att föra
den framåt.
Ansatser till ett liknande arbete torde kanske ha gjorts af Fredrika
Bremerförbundet eller C. S. A. Men som jag strax vill påpeka
förutsätter ett effektivt ’rättsskydd för kvinnor* lokala inrättningar, som
småningom utsträckas till att omfatta hela landet; hufvudvikten ligger
mindre på gemensamheten i organisationen än på befintligheten af
tillräckligt många, hvar för sig verksamma och endast i nödvändigaste
förbindelse med hvarandra stående lokala institutioner.
Det har nämligen åtminstone här i Tyskland visat sig, att endast
ett hängifvet arbete af lämpliga personer på hvarje särskild ort gör det
möjligt att vinna klienternas fulla förtroende. Organisationen,
sambandet, är den minsta svårigheten; den egentliga är den att tränga fram
till vederbörande och vänja dessa att söka det bistånd de behöfva.
Naturligtvis är ett samband mellan de olika institutionerna särdeles
önskvärdt och nyttigt genom det erfarenhetsbyte som därigenom
möjlig-göres, men hufvudsaken blir i alla fall den lokala verksamheten.
Som ett exempel på en sådan vill jag härnedan omtala
“rättsskydds-stället“ i Heidelberg, som står under ledning af en ovanligt intresserad
och energisk dam, fru Camilla Jellinek, maka till den berömde
rättsläraren prof. vid Heidelbergs universitet Georg Jellinek.
Den korporation, som står bakom verksamheten i Heidelberg, är
en officiellt inregistrerad förening räknande omkring 120 medlemmar,
hvilka ha att erlägga den blygsamma årsafgiften af “minst“ 1 mark.
Flertalet betala dock 2 eller 3 mark. Med dessa obetydliga afgifter
bestridas hufvudsakligen utgifterna. — Man ser således att det ej är
fråga om att samla några större summor.
Utgifterna äro i själfva verket förvånande små; de inskränka sig
i det hela till kostnaden för postporton, annonser, plakat och flygblad,
hvartill kommer en liten summa för betjäning på expeditionslokalen.
Någon lokalhyra förekommer ej, då staden med öppen blick för
fördelen af föreningens verksamhet upplåtit lokal i arbetsskolan för flickor.
Själfva arbetet förrättas också naturligtvis kostnadsfritt af föreningens
tre styrelseledamöter, samt de sju adjungerade medlemmarna i det s. k.
arbetsutskottet. Budgeten för år 1905 kunde därför balanseras med
den anspråkslösa summan af 306 mark!
En gång i veckan är å lokalen mottagning under två timmars tid,
hvarvid flera af styrelsens och utskottets medlemmar äro närvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
