Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rum under omständigheter, som kunde
tolkas såsom angrepp pä denna rätt,
hade de, att genom sin organisation
påkalla undersökning för vinnande af
rättelse, innan de vidtoge andra
åtgärder.
Landsorganisationens delegerade
af-gäfvo till protokollet en förklaring
hvari tillkännagafs, att di de godkänt
öiverenskommelsen hade de därmed ej
frångått sin mening, att eventuel
vägran att arbeta samman med
strejk-brytare ej borde fä betraktas som
kontraktsbrott.
Det sålunda upprättade förslaget
antogs af arbetsgifvarne, dock utan
godkännande af den omnämnda
förklaringen frän landsorganisationens
delegerade såsom vilkor vid uppgörelsen.
Flertalet fackföreningar afböjde
emellertid förslaget,
grofarbetarefackförenin-gen i Landskrona t. o. m. protesterade
mot landsorganisationen, som varit
med om förslagets uppgörande, och
mot sin egen förbundsstyrelse, som
tillstyrkt dess antagande. Endast
järn-och metallarbetarefackföreningarne i
Malmö och Munkfors,
grofarbetarefack-föreningen vid Alby samt
maskinist-och eldarefackföreningen jämte
transportarbetarefackföreningen vid
Gädd-viken godkände det.
Med anledning häraf beslöt Svenska
arbetsgifvareföreningens styrelse och
fullmäktige att sammankalla extra
stämma den 16 dennes. Inför denna
framlades förslag till allmän lockout
inom föreningen, därest ej det
uppgjorda förslaget till öfverenskommelse
antagits före den 23 januari. •
Samtidigt skulle till
landssekretaria-tet ställas ett ultimatum med begäran
om landsorganisationens medverkan till
att frågan ånyo upptogs till pröfning
af de fackföreningar, som icke biträdt
förslaget till uppgörelse. Om icke
landsorganisationen lyckas åstadkomma
sådan före den 23 januari skulle lockout
utbryta fem dagar senare eller den 28
i samma månad.
Arbetsgifvareföreningens stämma,
som var besökt af nära 250 personer,
beslöt enhälligt antaga dessa förslag.
Det bestämdes dock, att vid en
eventuell lockout skulle endast sådana
arbetare -utestängas, som tillhöra
fackföreningar inom Landsorganisationen.
Sedan ofvanstående skrifvits, har
landsorganisationens representantskap
vidtagit den resoluta åtgärden att
dlägga vederbörande fackföreningar
att godkänna den gemensamma
förhandlingskommitténs försiag af den 20
december. Härmed ha utsikterna för
en fredlig lösning betydligt ljusnat.
En socialt-rättslig fråga af stor vikt
har senast framskymtat under
diskussionen om denna konflikt, nämligen
förhållandet mellan en eventuell lockout
och de inom dess räckvidd befintliga
kollektiva aftal, som ännu vore
gällande vid lockoutens utbrott och ej i
vederbörlig ordning uppsagts. k.
De sociala En
populärvetenskap-mtssför- !** vlnterkurs har detta
ar som vanligt anord-
nrh timrbpn na,s af
Centralförbun-det för
nykterhetsun-P ’ derrisning. Kurserna,
som togo siu början i Stockholm
den 3 och fortgingo till den 11 jan.,
ha rönt sedvanlig anslutning i det
c:a 1,300 deltagare anmält sig till
desamma. Kurserna erbjödo intet nytt
från föregående år. Det säkerligen
märkligaste momentet under denna
kurs utgjordes af det hälsningstal,
som vid öppnandet hölls af
ecklesiastikministern Hugo
Hammarskjöld.
Efter att ha försäkrat att han
med nöje åtagit sig att hälsa
kursdeltagarna välkomna, framhöll
talaren, huru man i striden mot
rusdryckerna alltjämt bör smida nya,
bättre vapen, anpassade efter
omständigheterna.
Det finnes en viss likhet mellan
människokroppen och den organism,
som utgöres af ett helt folk. När
ett gift inkommer i kroppen
reagerar denna och den lyckas i samma
mån den är ofördärfvad. På samma
sätt resa sig de goda krafterna i
ett folk till strid mot det onda:
Ek detta sätt har man nu länge
ekämpat dryckenskapslasten. Ett
godt tecken på folkhälsa vore att
så många samlats till dessa kurser
för att upptaga striden.
Det program, som förelåg vid
kurserna kunde uppdelas i två rubriker:
nykterhetsundervisning och nykter
-hetslagstiftning. Båda delarna äro
nödvändiga och mycket nyttiga.
Men det finns, sade tal., en tredje
grupp, som jag skulle önska se mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
