Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I malmfåltsfrågan söker motionären efter en längre intressant
historik sammanfatta den ståndpunkt, som nu bör intagas i följande
punkter:
»1) En allmän öfvertygelse att staten ej får anses allenast
som utfraktare af malmen utan äfven har anspråk på andel i
företaget och i malmens värdestegringar.
2) En erkänd förpliktelse för staten att för upprätthållandet
af detta anspråk sorgfälligt utnyttja sina rättigheter. Främst sina
rättigheter enligt 1898 års kontrakt att under kontraktstiden ej
behöfva befrakta mer än 1,200,000 ton malm årligen samt efter
23 år, räknadt från banbyggnadens afslutande, kunna efter
uppsägning blifva alldeles fri från kontraktet. Men vidare också sina
fiskaliska rättigheter, bestående i makt öfver frakttaxorna, rått att
upptaga exporttull på järnmalm samt befogenhet att pålägga
bevillning för särskilda rättigheter och jordvärdestegringsskatt.
3) En bestämd föresats, att staten, stödjande sig på en sådan
öfvertygelse och en sådan förpliktelse som ofvan sägs, bör söka
ernå en vänlig öfverenskommelse med bolaget om förvärfvandet af
äganderätt till malmfälten.
4) Ett vaket begagnande af väntetiden för att trygga staten
i dess behållna positioner. Hit hör en officiell och offentlig
undersökning af malmkvantitetema, med särskiljande af kronans
jordägareandelar och malmen inom alla i strid mot lag tillkomna utmål,
en fördelning på hela året af den kontraktsenliga malmkvantitetens
utfraktning på järnvägen samt en lagstiftning som bättre än den
gällande tillförsäkrar staten afkomsten af de förefintliga
jordägare-andelarna i inmutade malmfyndigheter och förekommer utsikterna
för utlänningar att komma i någon slags besittning af grufaffärer. »
I de båda sista afdelningama af sin märkliga motion
sysselsätter sig herr L. med förslag till utformning af de verktyg, som
böra användas för vinnande af motionens syfte — undanrödjandet
af jordmonopol — nämligen expropriation och beskattning.
Hvad expropriationsförfarandet angår är det särskildt frågan om
ersättningens belopp i förhållande till jordens salupris
uppmärksamheten fästes på. Efter att ha visat de beklagliga, spekulation
frammanande följderna, som nuvarande lagbestämmelse, att
ersättning skall ske »efter hvad jord eller lägenhet af lika beskaffenhet
och godhet i orten lägst gäller» åstadkommit, säges: »Det enda
förnuftiga är naturligtvis, att det skall betalas, hvad mark af
ifrågavarande slag »i allmänhet gäller» på orten och utan någon
hänsyn till de prisförhöjningar, som kunna antagas grunda sig på
förtida spekulationer i det tillämnade företaget».
I slutyrkandet begäres revision af rådande lag. Glädjande är
att årets Kungl. prop. om ny stadsplanelag, som äfven gäller de
af motionären omnämnda småsamhällena, i § 21 innehåller följande
bestämmelse: »Vid bestämmande af ersättning, som skall utgå
enligt 8 eller 10 §, må hänsyn icke tagas till den ökning i värde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
