Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som allenast i följd af stadsplanens fastställande eller genomförande
uppstår för den mark, hvarom fråga är.»
Någon bestämd mening om hur man genom beskattning skall
kunna bryta jordmonopol uttalar motionären ej. Sin uppfattning
i denna fråga stödjer han hufvudsakligen på det som framgått ur
>en liten pressfejd, som nyligen utkämpats i stockholmstidningar.»
Tyvärr bidrager detta ej till ett klargörande af spörsmålet i all
synnerhet, som motionärens framställning delvis hvilar på
missförstånd om hvad saken gäller. Han gör de uppriktigaste försök att
skänka rättvisa åt båda parter i pressfejden, inrangerande den ena
som jordvärdeskattens och den andra som värdestegringsskattens
anhängare, själf uttalande att han anser skillnaden dem emellan
skenbar. Medan han om jordvärdeskatten säger: »Sannolikt
förhåller det sig dock med denna som med alla andra stora
reformtankar. att de lätt förbise åtskilliga faktiska förhållanden, som skola
i mycket omintetgöra de stora förväntningarna», gifver han
erkännande åt, att detta ej »förringar förtjänsten i den förevarande
principiella ståndpunkten. » Och om värdestegringsskatten anmärkes
att »ett sådant steg i rätt riktning är såvidt jag förstår de
åtgärder, som genomförts i vissa tyska städer att beskatta . . .
den värdestegring, som konstateras vid köp af fastighet i stad»,
men samtidigt påpekas att man långt ifrån bör nöja sig härmed.
I förbigående må nämnas att Stockholms jordreformförening,
hvad byygtiadsgrund |i städer likaväl som småorter) angår, uttalat
sig för värdestegringsskatt utan att precisera sättet för dess
uttagande.
Det torde vara skäl uti att här i yttersta korthet belysa
jordreformrörelsens yttringar. Ett mål är gemensamt för dem alla och
innebär att bringa hela jorden till samhällsegendom »så att det
värde hos jorden, som uppstår utan den enskildes arbete, så långt
ske kan tillfaller det allmänna». Åsikterna om hur detta mål
skall uppnås äro olika. En flygel, de rena georgistema, mena att
ett medel, en single tax, beskattning af det samhällsskapta
jordvärdet, som ökas tills hela detta värdet indragits, är den rätta,
för att ej säga enda vägen. Organiserade georgister finnas i
Amerika, Australien och Danmark. Afven i Sverige har denna
rörelse anhängare. De engelska georgistema intaga ej denna
extrema hållning, de hafva frångått uppfattningen om möjligheten af
enskattsystem och närma sig andra jordreformgrupper. Motsatt
flygel kan man säga vara den, som likt socialdemokratin lägger
tyngdpunkten uti expropriationen och i beskattningen blott ser ett
medel att underlätta densamma. Till denna riktning hör t. ex.
den engelska Land Nationalisation Society med sir Alfr. Wallace
i spetsen. Det blir endast de mera konjunkturmessiga
värdestegringarna hos jorden, som enligt georgismen böra tillfalla det
allmänna, hvaremot resultatet af föregående jordägares arbete på
att förbättra jordens produktivitet fortfarande går uti arf, som nu.
Hvad förfädren med sitt arbete och sina utgifter nedlagt i jorden
Sociai Tidskrift. „
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
