Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Småbrukskonferensen.
Intrycken af den nyligen i Stockholm afh&llna
småbrukskonferensen voro hufvudsakligen uppmuntrande men äfven i viss mån
nedslående. Ingen deltagare kunde undgå att känna sig lifligt
tilltalad af småbrukames varma förtröstan och kärnfriska sätt. Man
hade en stark förnimmelse af att det sjuder och jäser i de alltjämt
ökade småbrukarleden och att viljan att komma till en lösning af
de många och stora frågorna är den bästa. Vid ett och annat
tillfälle rådde en formlig entusiasm, framkallad af deltagames eniga
önskan om ett fosterländskt reformarbete. Konferensen, hvars
förhandlingar förtjänstfullt leddes af landshöfding Holmqvist, bar f. ö.
alla yttre tecken på framgång: stor anslutning, lifligt intresse och
erkännande från deltagames sida.
Men samtidigt med denna lifvande känsla var det omöjligt att
undgå en viss beklämning, när man fann, på hvilken osjälfständig
ståndpunkt småbrukame ännu stå. Jag erkänner, att konferensen
ur denna synpunkt var en desillusion för mig. Måhända kände
andra på samma sätt som jag. Vi äro ännu längre från målet än
som kunde beräknas, och arbetet för upplysning och fördomsfrihet
blir oväntadt stort. Men materialet att arbeta på är godt, och det
bör lifva våra krafter. Konferensens i viss mån konservativa
prägel bör däqämte sannolikt till största delen tillskrifvas de
icke-småbrukare, som utgjorde majoriteten af de närvarande.
Konferensens första ämne, om småbruken böra bildas under
full äganderätt eller ej, framkallade den lifligaste och mest
belysande debatten. Frågan inleddes på ett lika sympatiskt som
utredande sätt af f. d. statsrådet Gösta Tamm, som häfdade, att
medan enskilda jordägare böra upplåta mark till småbruk under full
äganderätt, bör staten af flera skäl slå in på ett annat system,
nämligen det ärftliga arrendesystemet. Anledningen härtill vore
så mycket större, som i Sverige sedan långa tider funnes den s. k.
åborättinstitutionen, hvilken i modämiserad form borde kunna
tillfredsställa såväl staten som den enskilde. Tal. redogjorde
utförligt för, hur han tänkt sig frågan löst och framlade en resolution,
som åsyftade att småbruk kunna skapas å statens mark enligt
ärftlig arrendeprincip, samt att de nuvarande egnahemslånen ej
behöfde amorteras.
Diskussionen visade emellertid, att konferensen ännu ej var
mogen för nya planer på detta område. Småbrukame framträdde
som en man och vittnade om sin hänförelse för äganderätten.
Antagligen låg härunder bittra erfarenheter af laglösheten på
arreu-deprincipens område och äfven misstroende mot statsorganens sätt
att handhafva makten. Alltnog, sympatiérna lågo nästan
enstämmigt på deras sida, som yrkade på full äganderätt. Under
konferensens lopp visade det sig emellertid, att åtskilliga ursprungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
