Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motståndare mot arrendeprincipen blifvit öfvertygade om
densam-mas lämplighet, särskildt ur synpunkten att kunna förskaffa de
minst bemedlade ett eget hem. Den antagna resolutionen hade
följande lydelse:
Kongressen anser:
1) Att af enskilda jordägare till småbruk upplåten mark bör
frånskiljas under full äganderätt.
2) Att de på statens mark upplåtna småbruken böra i allmänhet
bildas under full äganderätt eller under nyttjanderätt med möjlighet för
inne-hafvaren att efter viss tid förvärfva den fulla äganderätten.
Kongressen anser det vara af betydelse för småbruksrörelsens
framtid, att åtgärder vidtagas för att stäfja osund spekulation med till mindre
jordbruks;ingelägenheter lämplig mark och vill fördenskull ansluta sig till
den uti motionerna n:r 144 och 146 i riksdagens ändra kammare detta år
begäi da utredningen angående beskattningen i detta syfte.
Ett annat ämne, som äfven orsakade en liflig diskussion, var
frågan om att åstadkomma samverkan mellan småbruken.
Inle-dareni landtbrukaren Vilh. Löfgren, slutade sitt anförande med att
föreslå en resolution, hvari uttalades nödvändigheten af
samverkan mellan småbrukame, samt hvari direkt påyrkades understöd
för dessa sammanslutningar från statens, landstingens och
hushållningssällskapens sida. Äfven detta förslag blef emellertid i den
efter en liflig diskussion antagna resolutionen betydligt aftnibbadt
och erhöll följande lydelse:
»Konferensen, som anser, att samverkan mellan jordbrukets alla
id-kare är den kraftigaste häfstång till befordran af landtbrukets höjande,
vill uttala, att vid arbetet för bildande af mindre jordbruk och för dessa
jordbruks främjande stor vikt bör läggas på småbrukarnes anslutning till
förefintliga lokala föreningar, och att, då det finnes lämpligt, att
små-brukarne bilda föreningar för sina särskilda intressen, det är önskvärdt,
att dylika föreningar .stödjas af hushållningssällskapen ekonomiskt och
på andra aätt.»
Diskussionen visade hvilket ringa förstående ännu finnes för, hur
en verklig samverkan skall åstadkommas mellan småbrukame. Icke
vinnes denna därigenom att småbrukame hvar inom sina orter förena
sig med godsägare och bönder. Ledningen kommer då att läggas
i dessa senares händer, och den nödvändiga drifkraften, personligt
intresse, uteblir. I vissa fall — då det t. ex. gäller en för ett helt
län gemensam inköpsförening — är visserligen en samverkan af alla
jordbrukare att anbefalla, men i regel skall det visa sig, att
små-brukarne behöfva sina egna organisationer för sin utbildning och
sina intressens tillvaratagande. Gränsen behöfver emellertid ej
sättas så träng, att småbrukare och småbönder skiljas åt, de äro
alla »små jordbrukare».
Statens ställning till småbruks frågan behandlades i fyra
synnerligen gedigna och upplysande föredrag. V. häradshöfding Carl
Gripenstedt uppehöll sig vid olika sätt för jordförvärf till skapande
af småbruk, häradshöfding von Sydow berörde frågan om behöfliga
reformer uti inteckningsförfarandet, sekreteraren i värt sydligaste
hushållningssällskap, G. Leufvén, behandlade statens kreditgifning
(lånebeloppens storlek, amortering och räntefot), och länsagronomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
