Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för fattigvård, som lämnats åt utländingar och åt understöds tagare,
som under minst 5 år oafbrutet vistats utom det
fattigvårdssam-hälle, där de ha hemortsrätt. I 1907 års riksstat var för detta
ändamål ett belopp af 175,000 kr. upptaget, under det
kommunerna fingo vidkännas en fattigvårdstunga af 17,300,000 kr. Denna
börda tynger kommunerna ytterst ojämnt; i somliga
landsbygdskommuner var uttaxeringen 18 öre per fyrk, i andra 2 kr. 80 öre.
»I en del kommuner är fattigvårdsbördan så tryckande, att den
snart sagdt förlamar all enskild verksamhet». Frågan om en
utjämning af fattigvårdstungan är därför en angelägenhet af
tvingande nödvändighet. Kommitterade, som ej ansett att staten bör
öfvertaga kostnaden för all fattigvård eller för enl. § 1 lämnad
dylik, något som från visst håll föreslagits, anser, att utjämningen
bör ske genom statsbidrag. Det bör stadgas, att staten ersätter
en viss procent af den del af en kommuns fattigvårdsutgifter, som
öfverstiger en viss uttaxering per fyrk eller bevillningskrona. —
Bestämmelserna i § 34 om s. k. matlagsafgifter och om enskild
fattigvård böra utgå.
I kap. 9 om fattigvårdssamhälles rätt emot dem, som åtnjuta
fattigvård lämnas en motiverad framställning hvarför begreppet
husbonderätt måtte ur förordningen utgå och målsmans rätten
endast äga tillämpning på omhändertagna minderåriga. Kommittén
anser, att understöds karaktär af ett åt den fattige lämnadt lån
tydligare bör framhållas i förordningen. Tydligen bör ej allt
understöd (t. ex. dylikt åt minderåriga) anses ha egenskapen af lån.
För den händelse unders töds tagare underlåtit verkställa
återbetalning samt nekat aftjäna denna å arbetsanstttlt skall en viss
procent af innestående aflöning kunna förklaras utmätningsbar. Stränga
regler angående bettlande föreslås. Genom vissa af de
bestämmelser, som kommitterade i detta kap. föreslagit skulle säkerligen
det demoraliserade inflytande, som fattigvårdsunderstödet kan
medföra, i flera fall försvagas. Svårt blir det nog ofta att kunna
bestämma, om understöd i dét ena eller andra fallet skall betraktas
såsom lån, och skilda kommuner skola troligen tillämpa olika praxis
i likartade fall alltefter kommunens ekonomiska tillstånd och
styrelsernas starkare eller svagare medkänsla för de fattiga.
Allt mer och mer framträder betydelsen af den förebyggande
fattigvården, rörande hvilken red. von Koch i sin broschyr med
detta namn lämnat ett antal förträffliga uppslag. I betänkandet
handlar kap. 10 om denna fråga. Denna förebyggande
verksamhet kan främjas genom själfva sättet att organisera och handhafva
fattigvården, genom hjälp till själfförsörjning etc. Kommittén
uttalar önskvärdheten af, att fattigvårdsstyrelse vid inträffande
nödtillfällen af olika slag bereder arbete åt dem som kunna arbeta,
men sakna arbetsmöjlighet, äfvensom i god tid förbereder arbeten
af ifrågavarande slag. (Kommittén hänvisar till de olyckliga
förhållandena vid nödår i nordligaste Sverige). Fattigvårdsstyrelsen
ålägges att befrämja upprättandet af spar- och nödhjälpskassor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
