Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det kan vara en lockelse att efter utlösen af 8 å 10 häften erhålla rättighet
att mot en betalning af 1 kr. 50 öre bekomma en gardin, som sannolikt i
■den allmänna handeln knappast står till högre pris än dessa 1 kr. 50 öre.
Då någon gång värdefulla premier utsättas, hålla sig nog förläggarne
skadelösa genom det stora antal abonnenter, som ej utlösa alla häftena
till slut.
Efter inledningsföredraget följde en liflig diskussion som
utrymmet ej tillåter oss referera. Vi införa blott ett yttrande af
kand. Rickard Sandler, hvari speciellt landsbygdens förhållanden
och frågans samband med folkbildningsarbetet beröres.
På landsbygden spelar smutslitteraturen ingen nämnvärd roll utan är
det här kolportagelitteraturen, som kommer i fråga.
Då vi skola presentera vårt land för utlänningen och då vi känna
behof af att inbördes styrka oss i kolartron, att detta land är det bästa
bland alla, bruka vi peka på vår förment höga folkbildning. Denna bruka
vi låta illustreras af det försvinnande lilla procenttalet icke läskunniga.
Men färdighet att läsa är en sak, användningen af denna färdighet en
annan. Själfva läskunnigheten är ju en god sak såsom nödvändig
förutsättning för kunskapers tillägnande. Men i realiteten är denna färdighet
betydelselös, om den icke alls användes eller icke användes på ett
förnuftigt sätt. Den föreställning om folkets bildningsnivå man får af antalet
läskunniga blir missvisande, om den ej kompletteras med kännedom om
huru denna läskunnighet användes. Därmed förhåller sig nu så, att en
stor del af vårt folk aldrig använder sin färdighet att läsa annat än
möjligen till tidningsläsning. En annan stor del begagnar sin läskunnighet
på ett sådant sätt att man nästan önskar, att de aldrig fått lära sig läsa.
Med denna senare del åsyftas de, som slösa tid och pengar på
kolportagelitteratur.
Vill man få en riktig föreställning om vår folkbildning, skall man
granska de små bibliotek, som finnas i våra allmogehem, fast visst
icke i alla.
Dessa bibliotek räkna på sin höjd ett tiotal band. Kvantitativt mest
betydande är den religiösa litteraturen, representerad af bibel och diverse
postillor. Frånräknar man den förstnämnda torde denna litteratur kunna
Karaktäriseras som värdelös. Skönlitteraturen representeras af »Den
bleka grefvinnan» och annan typisk kolportagelitteratur. Den profana
litteraturen når sin kulmen i Waldenströms reseskildringar eller något
motsvarande.
Man har icke rätt att klandra folket för detta usla tillstånd. I
stället får man förvåna sig öfver att smaken icke är alldeles
genomför-därfvad, ty många samverkande orsaker ligga till grund härför.
För att finna medel till kamp mot kolportagelitteraturen måste man
känna orsakerna till dess stora utbredning och till att den goda
litteraturen genomgående saknas.
För att då börja med skolan må det sågas om många af
landsbygdens folkskolor, att undervisningen är af sådan art, att den väcker
afsmak för läsning, och att valet af böcker i hvaije händelse kommer att
falla på dem, som stå så långt fjärran som möjligt från skolans läroämnen.
Vidare gör skolan intet för att bibringa kännedom om god svensk
litteratur. Den enda litteratur, som folkskolans barn få göra bekantskap
med, är som bekant den hebreiska, under det att den svenska litteraturen
förblir en sluten bok för dem.
Om nu en person genomgått folkskolan utan att ha fått sin läslust
dräpt, så ställa sig stora svårigheter i vägen för bokanskaffning.
Bokhandeln ligger så långt borta, att allmogeynglingen mången gång icke alls
känner dess tillvaro. Hittar han emellertid vågen till bokhandelsdisken,
då står han’alldeles redlös inför mängden af böcker. Från skolan medför
han ingen färdighet att göra urval bland böckernas mängd. Han vet blott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
