Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han vill ha en bok. På sin höjd kan han specificera sina önskningar,
så att han begär en »rolig» bok. Någon god vägledning får han ej af den
expedierande. Själf har han inga andra synpunkter att anlägga än pärmens
utseende och prisbilligheten. Om nu expediten icke går så långt att
han medvetet begagnar allmogeynglingens okunnighet till att lura på
honom annars osäljbara saker, så väljer han i alla händelser sådana böcker,
som han antar böra tillfredsställa den köpandes dåliga smak.
Prisbilligheten spelar en stor roll. Ty det är verkligen så sorgligt ställdt bland
stora delar af vårt folk, att under det brännvinet alltid anses värdt sina
pengar hur dyrt det än är, så anser man inköp af en än så billig bok
som lyx.
I storstäder, som Stockholm, har ju den bokköpande allmänheten
vägledning af bokanmälningar i tidningarna. Landsbygdens befolkning har
ingen sådan hjälp. Det är så långt ifrån att tidningarna där fylla någon
sådan uppgift, att de tvärtom inverka förflackande på smaken. Ty
innehållet i tidningarna bestämmes i första hand af lättsmältheten, under
det att den andliga födans näringsvärde blott i andra hand röner
beaktande.
Den moderna litteraturens egen beskaffenhet bär ock i någon mån
skulden till att den icke når folket, nämligen genom dess hyperestetiska
prägel. Den mest utsökta stämningsmålning lämnar folket kallt. Den
skarpaste psykologiska analys kommer läsaren af folket att slunga boken
från sig som tråkig. Handling är det, som saknas i allmogemannens
•enformiga lif. Handling vill han framförallt finna i böckerna.
Till följd af alla dessa orsaker är det ej att förundra sig öfver att
kolportörerna af dålig litteratur, som gå ut till folket, röna så god
afsätt-ning för sin vara.
På frågan om medlen att motverka detta sorgliga tillstånd skulle jag
vilja svara, att man har att inrikta arbetet på två linjer. Dels måste
man öka boktillgången, göra den goda litteraturen lättare tillgänglig. Dels
har man att höja folkets urvalsförmåga genom smakens uppfostran.
Hvad det första medlet beträffar, så kan man ej vänta på att folket
skall komma till bokhandelsdisken. Man måste dra försorg om att
böckenia gå ut till folket. För det ändamålet borde ett förbund för
bokspridning ha kolportörer i hvarje socken.
För höjande af folkets smak och därmed dess förmåga att välja bland
böckenia har man att söka inplanta goda vanor från början. Man måste
börja i skolorna. I folkskolan skulle barnen sättas i tillfälle att läsa god
litteratur. Men för att folkskolan skall i detta hänseende kunna fylla
sin uppgift kräfves nog annorlunda utbildade lärare. Och seminariernas
omorganisation spelar för denna fråga en högst väsentlig roll.
För föreläsningsföreningarna borde spridande af kunskap om vår
skönlitteratur vara en synnerligen lämplig uppgift. Det är rent förvånande
hur liten plats detta ämne innehar på föreläsningsschemat. Och dock
skall resultatet af hela föreläsningsverksamheten till sist visa sig bero på
om man kan förmå folket själft att läsa.
Denna fråga om motarbetande af kolportagelitteraturen står i det
intimaste samband med hela vår folkbildningsfråga och har därför rätt att
påräkna intresse. Folkbildningsverksamheten har hittills nästan
uteslutande varit inriktad på utbredning af vetande. Det må då framhållas, att
vetande icke är hela kulturen. Ty den mest kunniga människa förblir en
barbar, om hon saknar smak.
De metoder, som under diskussionen i öfrigt framhöllos för
bekämpande af den ifrågavarande litteraturen, voro följande:
Framför allt gäller det att komma åt de i våra sociala förhållanden
och i vårt skolväsen liggande djupare orsakerna till att denna
litteratur är så begärlig. Uppgiften måste blifva att hjälpa folket
Social Tidskrift. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
