Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämna arrendatorn uppgift å de dagar, då han har att utgöra
dagsverken. Afven om arrendeaftalet innehåller annan bestämmelse,
är arrendatorn ej pliktig att för arbetes utförande inställa sig
förrän å andra dagen efter det uppgift, som nu sagts,’ meddelats
honom.
Sistnämnda bestämmelse framkallade kritik i första kammaren.
Ett par talare antydde, att lagens utförliga reglerande af hithörande
förhållanden ej vore behöfligt, enär godsägame ändock skulle af
billighets- och klokhetsskäl se till, att dagsverksskyldigheten ej
blefve betungande för torpame. Härå svarade en af lagförslagets
upphofsmän lagberedningens ordförande, justitier&det Afzelius bl. a.
följande, som torde kunna tjäna såsom motto för hela lagen:
»På samma gång jag erkänner om detta s. k. patriarkaliska
förhållande, att i den jordmånen vuxit många af lifvets vackraste
blommor, tillägger jag med lika stor bestämdhet: också mycket af
dess värsta ogräs. Denna regim ger åt de goda rikt utrymme för
hänsynsfull omtanke om andra, men den ger lika rikt utrymme åt
de icke goda för hänsyslös omtanke om sig själfva. En lagstiftare
får icke bara taga hänsyn till de goda, han måste alltid betänka,
att det är för de icke goda han lagstiftar. — — — — I vår tid
linnes icke vidare någon jordmån för den patriarkaliska regimen.
Det må vara ledsamt, men det är så. Ty hvad är det som nu
eftersträfvas? Är det icke att, såsom man kallar det, demokratisera
samhället, i god mening, d. v. s. att jämna de klyftor, som skilja
samhällsklasserna, och föra oss fram till att känna oss alla som
ett folk? För det ändamålet finnes det, efter min uppfattning,
icke något medel, som är riktigare och bättre, än att lagen utstakar
för en och hvar, samhällets stora och små, ett visst område, där
han kan känna sig som en fri och själfständig man. Gör man det,
gifver ät hvar och en hans rätt, då kan man också begära, att han
skall respektera andras rätt.»
Ifrågavarande bestämmelse blef liksom de öfriga af kammaren
antagen utan votering.
S. k. sublokation — upplåtelse från arrendatoms sida af
fastigheten eller någon del däraf — tillåtes icke utan jordägarens
samtycke. Af särskilda skäl har däremot arrendatorn medgifvits rätt
att i visst fall öfverlåta arrendet och själf träda ur rättsförhållandet.
Äfven i lagens kapitel om hyra förekomma till skydd för
hyresgäster en del bestämmelser, hvilka ej kunna genom parternas
öfverenskommelse sättas ur kraft. Sålunda stadgas, att om
bostadslägenhet uppenbarligen är hälsovådlig, hyresgästen äger uppsäga
aftalet, ehvad detta än må innehålla. Vidare får ej genom
förbehåll i aftalet stadgas andra grunder för hvresaftalets förverkande
än dem som lagen angifver; och för att hyresgäst vid uteblifven
hyresbetalning skall kunna vräkas, fordras, att han dröjt med hyrans
erläggande utöfver två söckendagar efter förfallodagen.
I fråga om hyresgästs rätt att ät annan upplåta den förhyrda
lägenheten eller del däraf vidtog Riksdagen på lagutskottets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
