Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så mycket om den jämförelsevis obetydliga fideikomissfrågan, och
vi klandra första kammaren därför att den så segt står vakt
om denna »orättvisa» institution. Enligt min mening är denna
fråga ej värd ens en bråkdel af den möda man spillt på dess
lösning. Det finns ett sätt att göra fideikomissariema själfva till de
största iframa för en fideikomissrefonn, och det är att införa en
ordentlig, gradvis och planmässigt stigande jordvärdeskatt.
Häremot kan första kammaren icke sätta sitt veto. Ingen kan dock
vara i tvifvel om, att denna kammare mycket snart skulle lyssna
till de bevekande bönerna från fideikomissägarna själfva om
upp-häfvandet af förbudet att sälja sina egendomar. — — —
Jordräntans indragande skulle alltså, enligt min uppfattning,
åstadkomma en praktiskt taladt fri tillgång till jorden. Godsägarnas
och storböndernas oförtjänta inkomster skulle upphöra men
arbetsinkomsterna stiga så mycket mer. Arbetare från landsbygden
skulle komma till industrisamhällena med sådana krav på lifvet
att arbetsgifvare, som ej inneha en privilegierad ställning genom
skyddstullar eller den monopolskapande patentlagen, helt säkert
skulle skörda en mycket blygsam vinst utöfver den rättmätiga
ersättningen för deras eget arbete.
De värsta nuvarande formerna af exploatering skall med andra
ord försvinna i och med att den exploatering af det produktiva
samhället, som det allmänna gör sig skyldigt till, upphör. Och hvad
som blir tillbaka af utsugning, sedan de naturliga och konstlade
monopolen afskaffats, skall helt säkert den kooperativa
sammanslutningen — som, sedan jordreformen genomförts, finge helt
annorlunda fördelaktiga betingelser att värka under — göra slut på.
Det sagda torde visa hvilket intimt samband, som — enligt
deras mening, hvilka tänka i likhet med mig — förekommer mellan
det sociala spörsmålet eller frågan om en rättvis
förmögenhetsför-delning å ena sidan och jordfrågan och skattespörsmålet å andra.
Att skilja på dessa tre spörsmål — då det gäller att utstaka
riktlinjer för praktisk politik — kan visserligen leda till den förvirring
och de kompliserade förhållanden, som vi finna i alla de länder,
där reformarbetet pågått någon tid, men resultat som motsvarar
ansträngningarna uppnår man ej, därför att man arbetar utan klar
öfversikt och utan plan. ,
Jiu finns det emellertid en del socialpolitiker som starkt
be-tvifla möjligheten att uppnå några större resultat genom att
använda jordräntan som samhällig inkomstkälla. Till dem har
tydligen äfven kapten Erik Palmstiema öfvergått. Han säger i sin
artikel i ett föreg. nummer om borgmästare Lindhagens motioner
att det »endast är de mera konjunkturmässiga värdestegringarna
hos jorden som enligt georgeismen böra tillfalla det allmänna»;
han påstår vidare att jordräntan i vårt land »är skäligen låg»;
att vi ej uppnå mycket så länge förbättringarna å jorden bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
