Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämdt hinder i vägen för studiet af alkoholsjukdomames roll
såsom dödsorsak. Utskottets hemställan bifölls af andra kammaren.
Första kammarens första tillfälliga utskott, till hvilket frågan sedan
remitterades, anslöt sig till samma mening och tillstyrkte första
kammaren att biträda medkammarens beslut. Denna hemställan
väckte emellertid häftig opposition. Professor Lindgren yrkade
afslag, enär det ifrågasatta skrifvelseförslaget »saknade sundt förnuft»
samt för öfrigt vore praktiskt outförbart. Prosten Sörensen åter
var rädd för att, därest förslaget antogs, folk skulle skämmas ut
i prästens dödsbok genom anteckningar om dödsorsaken. På dessa
grunder afslogs skrifvelseförslaget.
Herrar Ernst Beckmans med fleres samt Thavenius’ motioner
om lokalt veto mot rusdrycksförsäljning afstyrktes af det
sammansatta bevillnings- och lagutskottet under åberopande af den
ogynnsamma erfarenhet man haft af det lokala vetot i Norge samt af
förbudslagstiftningen i Nord-Amerikas Förenta Stater. Mot detta beslut
reserverade sig herrar Lindhagen, Eriksson i Ofvanmyra, Jansson i
Krakerud,. Jansson i Edsbäcken och Berg i Göteborg, hvilka
tillstyrkte en skrifvelse i motionernas syfte. Första kammaren biföll
enhälligt och utan diskussion utskottets förslag. Andra kammaren
anslöt sig däremot med 113 röster mot 69 till reservationens
skrifvelseförslag. Under debatten yttrade sig endast herr Beckman,
som påvisade, att omdömena om det lokala vetot i Norge ingalunda
ginge enbart i den riktning, som utskottet uppgifvit, utan till
ej ringa del utgjorde stöd för motionerna. Däijämte erinrades, att
verkningarna af förbudslagstiftningen i Amerika så mycket mindre
kunde åberopas till försvar för utskottets mening, som en del stater,
hvilka afskaffat sina förbudslagar i stället öfvergått just till
lokal-veto-principen.
Här är historien om ett lagförslags vexlande öde. Den är ett
halft sekel lång och ändas med riksdagens godkännande af Kungl.
majestäts prop. angående stadsplan och toratindelning i år.
1859 hänvisar en kommitté till nödvändigheten af
lagstad-ganden på detta område och 1863 års riksdag gjorde en liten
ansträngning med sitt lagändringsförslag, som ville förmå tomtägare
till någon ersättning, när återstående delen af mark, som han delvis
afträdt till staden, genom en kommunal anläggning steg i värde.
Social Tidtkrifi. 1 r
Jakob Pettersson.
Jord reformfrågor vid Riksdagen.
Byggnadsgrund. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
