Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nettovinst ä 125,594 kr. under ar 1906. Många brister vidlåda
dock det stora flertalet. Så ftr rörelsekapitalet allt för obetydligt,
h varigenom inköpen ej kunna göras kontant; vidare förekommer
ofta att medlemmame köpa på kredit, hvarjämte åtskilligt återstår
att önska ifråga om en solid ekonomisk affärsgrund. Tyvärr
förefinnes också mångenstädes den skefva uppfattningen, att föreningen
fyllt sin uppgift i och med att handelsrörelsen ordnats
tillfredsställande. De djupliggande sociala uppgifter, som en kooperativ
förening har att fylla, glömmas så lätt bort när vinstbegäret blir
tillfredsställdt. Här, liksom i andra sociala rörelser, är
upplysningsarbetet fortfarande nödvändigt.
Medan konsumtionsföreningame hämtat sina ideal från
England ha landtmannakooperatörema fått sina erfarenheter från
Danmarks framgångsrika jordbrukskooperation. Den första formen
för föreningsidén var andelsmejeriernas. De infördes från
Danmark i slutet på 1880-talet och utbredde sig raskt i de tätare
bebyggda delarne af landet. Andelsmejeriernas antal uppgick vid
1906 års början till 470 och deras uppgift är naturligtvis mycket
stor ur ekonomisk synpunkt. De hafva i hög grad ökat
landt-männens intresse för och inkomster af ladugårdsskötseln och de ha
medfört en bestämd demokratisering bland landtmännen, emedan i
regel samtliga delägare i föreningen ha lika makt och myndighet.
På senare tider ha åtskilliga andra produktiva företag bildats
bland landtmännen. Hit höra bränneri- och
stärkelsefabriksför-eningame, andelsslakteri och andelstorfströföreningarne.
Af försäljningsföreningar har vårt jordbruk att uppvisa
åtskilliga slag. Främst bland dem må nämnas
äggförsäljningsför-eningame, hvilka visat sina goda verkningar i Danmark. De bildas
i regel utan personlig ansvarighet. Medlem erlägger en insats af
10 öre pr höna och åtager sig att leverera alla ägg, som icke åtgå
i eget hushåll. Hvarje förening omfattar i regel 150 medlemmar
med högst 5,000 höns. Den, som lämnar dåliga ägg, får erlägga
böter, som stegras hvarje gång sådant upprepas. Otvifvelaktigt är
det dessa föreningars förtjänst, att vår äggexport, som förr var en
obetydlighet, år 1900 var 5 gånger så stor som år 1895. Orsaken
är helt enkelt den, att den bekvämare afsättningen af äggen i hög
grad ökat hönsflockame äfven i de aflägsnaste byggder.
Af andra försäljningsföreningar må nämnas fruktodlare- och
fruktförsäljningsföreningar, fröodlarföreningar, hemslöjdsföreningar,
hvilkas syfte framgå af namnen. Så småningom torde väl efter
tyskt mönster äfven spannmålslagerhusföreningame vinna insteg i
vårt land.
De viktigaste af landtmännens kooperativa företag äro emellertid
inköpsföreningarne, eller, som de benämnas i dagligt tal,
landt-mannaföreningame. Enstaka sådana ha sedan många år funnits i
Landtmännens kooperation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
