Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika delar af landet, men så länge de förekommo isolerade, kunde
de ej bestå i konkurrensen med handlandena. »De hade gått förbi
den ena mellanhanden, landthandlanden, men de kunde ej komtua
förbi den andra, grosshandlanden» (Leufvén). Större inköpsföretag
eller sammanslutning af många sådana behöfdes därför. Två olika
typer framträdde. I Skaraborgs län bildades 1895 en
konsumtionsförening, omfattande hela länet, och i Västemorrlands län bildades
i böljan af 1900-talet ett stort antal små föreningar, som
samman-slötos i ett landtmannaförbund. På grund af dessa föreningars
verksamhet, och framförallt med de lysande exemplen från
Danmark och Tyskland för ögonen, utgaf jordbruksdepartementet den
betydelsefulla boken om »sammanslutningar mellan landtmän»,
hvilken betydligt ökat intresset för kooperation bland landtinännen.
Förtjänsten af detta arbetes tillkomst tillfaller kanslirådet Wilh.
Flach. Den utveckling denna rörelse fått i vårt land kan i
sanning sägas vara både snabb och stor. De flesta föreningar ha
bildats under de sista 4 ä 5 åren, och häri visar sig en pafallande
olikhet gentemot de öfriga båda stora grupperna ekonomiska
föreningar, hvilket framgår af följande:
Antal registr. föreningar:
1897 98 99 1900 1901 02 03 04 05 06
Konsumtionsföreningar......... 55 33 41 60 50 41 44 42 49 84
Landtmannaföreningar......... 4 — 4 1 29 31 38 171 109 199
Byggnadsföreningar ............ 130 75 86 81 73 100 107 138 132 183
Det var Västernorrland, som gick i spetsen åren 1901 och
1902, därvid tillgodogörande sig länsagronomen Arenanders
erfarenheter i Tyskland. År 1903 följde Värmlands och Gefleborgs län
exemplet. 1904 var genombrottsåret för Malmöhus, Kristianstads,
Norrbottens och Västerbottens län. Sedan följde de andra länen
exemplet. Inom Södermanland bildades sålunda 41
landtmannaföreningar år 1905. Föreningarne synas ha bildats en masse efter
fullkomligt likartade stadgar och samtliga föreningar i ett län ha
genast samlats under en hatt i form af en länscentralförening. För
närvarande finnas omkring 18 sådana centralföreningar och dessa
ha sedermera samlats i ett »Riksförbund», som afser att företaga
inköpen af varor i stort. Den, som framför allt arbetat för denna
rörelse, är sekreteraren i Malmöhus läns hushållningssällskap, G.
Leufvén.
Hur stor omsättning hela denna rörelse liar, är svårt att säga,
men efterföljande siffror kunna gifva ett begrepp om till hvilken
punkt jordbrukskooperationen hittills nått.
Skånska landtmännens centralförening hade under första
verksamhetsåret en omsättning på öfver 1 milj. kronor och en
nettovinst å 36,000 kronor. Halland och Skaraborgs län nådde 1906
upp till mellan 4 och 500,000 kronor. Gefleborgs- och
Blekinge-bolagen ha natt upp till 800 å 900,000 kronors omsättning. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
