Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
okändt faktum, att det finska folket, trots alla de senare årens
svåra inrepolitiska förhållanden, funnit kraft och initiativ nog att
målmedvetet arbeta fram mot sociala reformer. För många
betraktare af Finlands historia under det sista skedet har det
förefallit som om nationen helt måste ha upptagits af sin kamp för
den hotade själfständigheten och af sina inre tvistigheter. Men
medan striden mellan finskt och svenskt språk, mellan svensknärd
kultur med sitt stöd hos de öfre lagren och en nyvaknad nationell
frigörelsesträfvan med rot hos alla klasser alltjämt pågår och
växer, så har. den stora kampen mot det öde som hotar från öster
knappast ändat med återgång till tidigare, tryggare förhållanden,
förrän intresset för socialpolitiken väckes till handlingskraftig ifver.
Och tydligare än genom detta arbete kan nationen ej visa sin i
grunden vida djupare samhörighet med den öfver vårt land en
gång dit förmedlade europeiska kulturen än med dess en helt
annan sfär tillhöriga politiska öfverhet. Där borta en sorglustig
komedi med en »representation» för ett folk som bragts att stanna
ett sekel i sin växt, här ett förhoppningsfullt arbete på modärn
grundval till förbättrande af stora samhällsklassers ställning.
Resultatet af dessa strftfvanden föreligger f. n. i en rad
be-tänkanden och förslag rörande revision af den bestående
arbetarlagstiftningen eller rörande dess komplettering med nya former
och institut. Då dessa inrymma många drag af intresse, skall
jag i det följande i största korthet redogöra för några
hiifvud-punkter däri. 1
Senaten tillsatte i början af 1906 en kommitté med uppdrag
att verkställa revision af vissa delar af arbetarlagstiftningen. Denna
kommitté kunde redan i februari d. å. aflämna ett förslag till
förbättring och utvidgning af 1895 års olycksfallsförsäkringslag.
Förslaget afser ej att i väsentliga delar omarbeta denna lag, hvars
grundprincip är fastställandet af industriell arbetsgifvares
skadestånds-plikt, inom föreskrifna gränser fullgjord efter eget godtfinnande,
då det gäller öfverg&ende arbetsoförmåga, men hos viss godkänd
försäkringsanstalt, när fråga är om dödsfall eller invaliditet. Det
nya lagförslaget vill vidga kretsen af försäkringspliktiga företag
med timmerflottningsarbetet, efter Sveriges förebild, men medtager
däremot ännu ej, såsom hos oss, afverkningen och utdrifningen af
timmer. Vidare föreslås utsträckandet af den lagstadgade
ansvarigheten äfven till de små företagen samt till sådana grenar
af handtverket, där mekanisk drift ej förekommer och som ej äro
direkt jämförbara med industriella anläggningar, men där oftast
en af arbetets art kännetecknad yrkesfara kan påvisas.
Den största uppmärksamheten har förslaget ägnat
bestämmelserna rörande beloppen af de olika skadestånden. I allmänhet
1 Bet material, sotn här åsyftas, är: Betänkande rörande lagst.
ang. arbetsgifvares ansvarighet för kroppsskada, Helsfs 1907; Förslag
till proposition till Finlands landtdag med förslås till lag om näringarne,
Helsfs 1907; Betänkande ang. yrkesfullmäktige, Helsfs 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
