Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förut socialdemokratiskt påverkade elever. Kan det då från
samhällets synpunkt vara till skada, att dessa få en annan upplysning
än den, som agitationsmöten och partiskrifter kunna gifva dem?
De skulle måhända där kunna lära sig förstå, att samhällsproblem ej
låta lösa sig så lätt, som de socialistiska dogmatikerna förespegla.
Det skulle väl vara möjligt att bibringa dem en annan
uppfattning af religionen som kulturmakt än den, som spirar ur
ungsocialismens råa religionshat, eller få dem att inse det fåfänga i alla
sträfvanden inom det land. som ej vid behof kan och vill försvara
sig och sitt. Men af sina egna skola de höra det. Man har af
berättelser från skolan fått den bestämda uppfattningen, att det är
i denna riktning arbetet vid Brunnsvik bedrifves, och därmed borde
väl skolan ha existensberättigande nog också för den lugna
samhällsutvecklingens vänner.
I redogörelsen för en folkhögskolekurs från år 1868—69
besvaras frågan: hvad ha eleverna genomgått på dessa månader?
med orden: »Vi lärare hafva sagt eleverna det bästa som legat
inom oss själfva.» Inom detta program finnes plats för den frihet,
som är lifsvillkoret för folkhögskolans trefnad — frihet för läraren
att följa sitt samvete, frihet för eleven att taga upp det, som
tjänar hans andliga lif till näring. Inom detta program finnes
däremot ingen plats för agitation, lika litet som för den mjäkighet,
som ej vågar taga parti åt höger eller vänster i allt, som rör vårt
lif som människor och medborgare. Vi, som arbeta i
kristendomens tecken, böra söka förstå äfven oliktänkande med detta pro-
Föreningsrättsstriden i Vesternorrland.
Om män vill söka bilda sig en någorlunda korrekt uppfattning
om den senaste föreningsrättsstriden i Ångermanland och söka
förklaringen till den hetsighet, hvarmed den i ett och annat afseende
förts, måste man se den mot bakgrunden af den sega, stundom
skenbart hopplösa kamp, som arbetarna inom Hemösands och
Sundsvalls sågverksdistrikt nödgats föra för föreningsrätten sedan långa
år tillbaka.
När de norrländska bolagen, ofta för en ringa penning,
tillhandlat sig böndernas skogrika hemman, förvandlades dessa bönder
till bolagens arrendatorer och deras söner blefvo sedan i sin tur
vanligen blott »lösa» arbetare, hvilka måste söka sin utkomst på
att hugga ned sina fäders skog. Till en början betalades detta
arbete bra, men när den växande trävaruindustrien drog till sig
gram som utgångspunkt.
Malin Holmström-Ingers.
En historik.
I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
