Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt talrikare arbetskrafter, pressades lönerna ned, så att på
1870-talet daglönen man kan säga i regeln var blott en krona för 12
timmars arbete. Det häraf framkallade missnöjet tog sitt första
starka uttryck i den stora strejken i Sundsvallsdistriktet 1879, men
denna kväfdes med tillkallad militär, och sedan jäste missnöjet och
förbittringen länge blott i tysthet. För att något minska
bitterheten läto nu arbetsgifvama förstå, att de icke hade något emot
om arbetarna bildade lokala föreningar, hvilka icke hade något att
göra med den nyligen till Sverige öfverförda socialismen, och frampå
1880-talet bildades också några fackföreningar här och hvar; och
år 1886 bildades så »Sundsvallsortens Sågverksarbetareförbund»,
hvilket sedan med bestämda stadgar mot kvinnoarbete m. m.
omorganiserades till »Medelpads arbetareförbund», med afsikt att
utvidga sig uppåt Norrland.
I Sundsvall funnos vid samma tid redan ett par tämligen
lifs-kraftiga socialdemokratiska organisationer, men »Medelpads
arbetareförbund» stod icke i någon förbindelse med dessa utan intog tvärtom
mot dem en oppositionell hållning. Så till vida hade sålunda
sågverksägarna intet skäl till missnöje med förbundet. Men när detta
tog sig för att — utan strejkhot eller andra demonstrationsmedel —
hemställa om en liten förhöjning i arbetslönerna, blefvo en mängd
af dess medlemmar afskedade från sina anställningar, och snart var
hela förbundet sprängdt.
Nu var det tyst med all föreningsrörelse i Norrland i 8 år.
Men föreningstanken låg och grodde i sinnena, och år 1896
bildades en liten fackförening vid Hömingsholms sågverk i utkanten af
Sundsvallsdistriktet. Samtidigt uppstodo liknande föreningar i
Sö-derhamnsdistriktet samt vid Skutskär, Hamäs och Bomhus i
Gefle-trakten, och 11 ombud från dessa fackföreningar samt från
föreningar i Gefle och Stockholm bildade den 6 juni 1897 i Gefle
»Sågverks- och Brädgårdsarbetareförbundet», det nuvarande
»Sågverksindustriarbetareförbundet», som sedan hastigt växte, så att
det på kongressen i april 1899 kunde uppvisa nära 5,000
medlemmar på 47 afdelningar.
En så hastigt växande arbetareorganisation sågo arbetsgifvama
med oblida ögon och beslöto krossa den, oaktadt den icke på något
sätt gick oppositionellt, än mindre agressivt till väga. På våren
1899 utdelades till arbetarna vid 17 sågverk i Sundsvallsdistriktet
lika lydande cirkulär, hvika efter en utförlig framställning af
arbetareorganisationernas och särskildt det nya förbundets skadlighet
slutade med följande tillkännagifvande:
»På dessa grunder är det vår vilja att icke i vår tjänst ha
arbetare, som äro medlemmar af nämnda förbund eller annan dylik
förening».
Härmed var den tredje signalen till föreningsrättsstrid inom
Sundsvallsdistriktet gifven. Striden blef denna gång hårdare ån
förut. Arbetarna höllo möten, på hvilka de häfdade sin
föreningsrätt. Arbetsgifvama läto vräka dem från arbetsplatser och bostä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
