Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för utvecklades på .samma sätt, som i hr Kempes senare
framställningar i pressen, hvarom mera nedan.
Nu började sprida sig obestämda rykten om, att man skulle
vinna stora fördelar i afseende på bostadsförhållanden och
arbetsförtjänst, om man rättade sig efter hr Kempes önskan; de talrika
waldenströmarna på platsen intalade kvinnorna, att de kanske med
man och barn skulle få äta sin julgröt i snödrifvorna, om man
satte sig emot grosshandlarn, och oron var allmän. På två möten
tätt efter livarandra beslöto visserligen fackföreningsmedlemmarna,
på det första med handuppräckning och på det andra med sluten
omröstning, att hålla fast vid föreningen; men så beviljade hr
Kempe en allmän fridag för att arbetarna skulle få grundligt
öfver-lägga och fatta ett afgörande beslut i saken, och vid detta möte
uppträdde arbetare, som förut varit inkallade på kontoret, och
meddelade att hr Kempe sagt dem, att han icke alls hade någonting
emot att arbetarna bildade en förening, blott den icke tillhörde
förbundet och därmed landsorganisationen; stadgarna i den nya
föreningen skulle få utarbetas af arbetarna själfva, den enda
fordran grosshandlaren hade vore att föreningen vid Dal skulle vara
alldeles fristående. Andra framhöllo att de voro så godt som fasta
löntagare vid verket, åter andra meddelade svartmålningar från
konfliktdagarna vid Ulfvik o. s. v.
Resultatet af mötet blef, att det uppdrogs åt en kommitté af
föreningsstyrelsens 5 medlemmar plus 5 särskildt valda att bestämma
i frågan, och skulle man rätta sig efter denna kommittés beslut.
Detta beslut blef med ett par rösters majoritet att fackföreningen
skulle tipplösas och man i stället skulle bilda en fristående
platsförening. Flera förslag till stadgar för denna blefvo dock af
vederbörande ogillade och ett af hr Kempe framlagdt förslag ansågo sig
arbetarna icke kunna gå in på. Då ett medlingsförslag, utarbetadt
på grundvalen af hr Kempes stadgar och föreningens förslag äfven
förkastades af hr Kempe, beslöto arbetarna att anse föreningen
upplöst.
En dag frampå sommaren 1906 sammankallade några arbetare
vid verket genom affischering till ett särskildt möte. Vid detta
beslöts formligen att nedlägga den misslyckade föreningen. Men
en grupp på 16 personer beslöt det oaktadt bilda en fristående
förening, som blef grundvalen till den nuvarande s. k.
»platsföreningen» och hvilkens stadgeförslag förvaltningen vid verket utan
svårigheter godkände. De yngre och lifskraftigare arbetarna vid
verket ville emellertid icke ansluta sig till denna förening, som
de ansågo skäligen betydelselös för tillvaratagandet af
arbetarnas intressen. Härmed torde den sedermera växande
splittringen mellan arbetarna fä anses grundlagd. Från fackföreningshåll
har försäkrats författaren till denna lilla historik, att om det visats
något större tillmötesgående beträffande den första fristående
föreningens stadgar, skulle det aldrig blifvit fråga om någoh ny
fackförening vid Dal. Nu däremot kände man hela tiden efter alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
