Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om och men behofvét af én fast organisation, och efter ett
diskussionsmöte bildades den 31 juli åter en fackförening, hvilken
egentligen blott var ett återupptagande af den gamla och som från
den 1 augusti blef ansluten till Sågverksindustriarbetareförbundet
(och därmed till Landsorganisationen) under den förras nummer 44.
I den nya fackföreningen tecknade sig genast 64 medlemmar, och
sedan växte antalet, så att det på hösten gick upp till 160, däraf
dock en del »säsongarbetare», d. v. s. sådana som ha anställning
vid sågverk blott under skeppningstiden.
Grosshandlar Kempe underrättades i en skrifvelse, att den nya
föreningen bildats med tillslutning till förbundet, då arbetarna
endast ansåge sig kunna lita till en förening, ansluten till en stark
organisation, sedan platsföreningen splittrats sönder då dess
stadgar icke godkänts. Arbetarna vid Dal hade väl ock gjort sig
förtjänta af samma förtroende som arbetarna vid andra verk i Ådalen,
där fackföreningar opåtalt fått bildas. Den nya föreningen afsåge
icke att skapa misshälligheter utan , tvärtom ett godt samarbete.
Hr Kempe svarade med de anmärkningar mot en förbundsförening,
som anförts i pressen, och gå ut på att han vill undvika all
främmande inblandning vid sina verk. Sedan var allt lugnt till frampå
senhösten, då vid seglationens afstannande arbetare började att
undan för undan afskedas under uppgift att det icke funnes arbete
vid verket. Man tyckte sig emellertid göra den iakttagelsen, att
dessa afskedanden träffade just fackföreningsmedlemmar, äfven
gamla arbetare vid verket, medan relativt nyantagna arbetare fingo
stanna kvar.
Yid tiden för skeppningens upphörande och sedan
säsongarbetarna lämnat platsen, var ställningen den, att de kvarvarande
medlemmarna af den till förbundet anslutna fackföreningen utgjorde
omkring 120, den fristående platsföreningens omkr. ett 50-tal och
de som icke tillhörde någondera föreningen likaledes ett 50-tal.
De s. k. »religiösa» arbetarna, waldenströmare och några få
baptister, tillhörde dels platsföreningen, dels de oorganiserade. Frampå
nyåret -1907 hade summan af dem, som icke vidare fingo arbete
vid verket, stigit till ett femtiotal, och det rådde nu en bestämd
öfvertygelse bland fackföreningsmedlemmarna, att det var dem man
ville skaffa bort från verket. Då nu pressen började röra i saken,
tillställde också hr Kempe densamma mot slutet af januari en
förklaring, i hvilken det bl. a. hette:
»Hellre än att genom ett godkännande af denna arbetarnas
socialistiska organisation mot min vilja drifvas in i en
arbetsgif-vareförening och hellre än att såsom tillhörande denna förening
kunna tvingas till lockout med däraf följande olycka och ruin för
arbetare, som vilja lefva i fred och samförstånd med mig,
föredrager jag obetingadt att ej godkänna de ifrågavarande
Dalsarbetarnas anslutning till Landsorganisationen.» Och vidare: »Mot den
organisation, som inregistrerar individen mot hans vilja i ett
politiskt parti och låter honom skatta till detta parti och som oblidke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
