Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så alstras de stora olikheterna mellan samhällsklasserna ifråga
om arbete, rikedom, hem, njutningar och bildning med alla däraf
härflytande faror äfven för brott. Den som läst Upton Sinclairs
»Vildmarken», har fått tillfälle att kasta en blick ned öfver randen
i denna sjudande kittel och se åtskilligt ifråga om de sociala
missförhållandenas syndaregister i förhållande till bade stora och små
brott.
Men kulturen nedbryter ock skrankor, som under tider af
mindre utvecklade samfundsförhållanden tjänat hela folkgrupper till
skydd och stöd, men som sedermera stå hindrande i vägen för
utvecklingen. Vi kunna erinra om skråordningen, som genom sitt
förhindrande af den fria konkurrensen äfven skyddade många från
brottsliga tilltag. Vidare må nämnas de fordna patriarkaliska seder
och bruk, som särskildt präglade landtbefolkningens lif och som
kanske framför allt värnade den tidens tjänstefolk. Uppfinningar,
praktiska rön, vetenskapliga upptäckter m. m. hafva ju förändrat
snart sagdt alla förhållanden under senare tider. Framför allt torde
utvecklingen inom kommunikationsväsendet ha omgestaltat tiden.
Den som sett en landsbygd före och efter tillkomsten af en
järnväg där, vet hvilken ofantlig omhvfilfning detta färdemedel
åstadkommer. Äfven allt detta öfvar inflytande pä
brottsligheten. I synnerhet gäller detta ungdomen. Att döma af mina
samtal med fångar, synes gången af deras lif ofta vara denna: 10
å 12 år gammal börjar gossen tjäna som vaktpojke, springgosse
eller vykorts- och cigarrförsäljare. Han omväxlar med arbete och
skolgång, tills han konfirmeras, tjänar sedan dräng något år, söker
sig därefter in till stad eller fabrik, blir sjöman eller militär. När
detta ej tilltalar honom, blir han daglönare och reser som sådan
vida omkring: från stad till land, från Sverige till Danmark och
tvärtom, men vistas i regel blott kortare tider på hvarje plats.
De lätta kommunikationerna inbjuda till sådant kringflackande.
Hela världen synes stå arbetaren öppen som arbetsfält. Men detta
lefnadssätt medför för svagare naturer många tillfällen till
oordent-lighet och olagliga handlingar. Denna ostadighet gäller ej blott
den stora yrkeslösa arbetarehären. Jag har ofta märkt, att
lärlingar dragits med af lockelserna, så att de lämnat mästaren för tidigt.
Med ofvanstående förhållanden sammanhänga andra, ej mindre
betydelsefulla. Hit vill jag räkna alla de fluktuationer, som nu för
tiden råda på arbetsmarknaden och som nästan nödvändiggöra ofvan
sagda kringflackande. Mycket arbete är säsongarbete, som för en
kort tid kräfver en stor arbetsstyrka, men sedan ej har något
arbete att erbjuda. Vidare höra hit konflikter mellan arbetsgifvare
och arbetare, arbetsnedläggelser, fallissement, konkurrens,
ränteförändringar m. m. Den som ej äger annat kapital än sin
arbetskraft, träffas af dylika rubbningar ofta så hardt, att han ej kan
motstå frestelsen till brott. Att brottsligheten i följd af allt detta
(lock ej nått den omfattning, som kunnat befaras, torde i afsevärd
man böra tillskrifvas fackföreningame. De understödja ju sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
