Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förförelse, 5 % af oerfarenhet och 25 % af fri vilja.1 Den ofta
ringa aflöningen, som gifves åt vissa kvinnliga arbetare drifver
inånga af dem till prostitutionen. Hos sådana kvinnor gömma sig
ofta förbrytare med det oärligt åtkomna godset. De prostituerades
försvarare äro ofta brottslingar. Förbrytares döttrar ägna sig ej
sällan åt denna handtering. De kvinnliga förbrytarna ha ofta
varit prostituerade och tvärtom. I sina nästen föröfva dessa kvinnor
ofta stölder, fastän dessa mera sällan bli beifrade. Värdet af det
stulna lär vara särdeles stort. Särskildt farlig är den svåråtkomliga
vinkelprostitutionen. »Brottsligheten har ingått förbund med
prostitutionen och gjort den till sin trogna lifsledsagarinna.»2
Då uppfostran är en gränsfråga mellan de sociala och
individuella spörsmålen, skall jag ej här upptaga detta ämne annat än
med en erinran om de - oäkta födde barnen. De lämna en stor
kontingent förbrytare. I Sverige födas årligen öfver 14,000 sådana
barn. Alltför många af dem växa upp under förhållanden, som
nästan med nödvändighet drifva dem in på olagliga vägar. Modren,
tjänst- eller fabriksflickan, kan ej fostra sitt barn. Det måste
lämnas åt andra, för hvilka det är en börda eller en handelsvara.
Mer ån en sådan brottsling har för mig förklarat: »Jag begår
brott för att taga hämnd på ett samhälle, som så illa fyllt sitt
uppfostrarekall emot mig», eller: »Som vuxen tager jag med våld
ut något af den förtjänst samhället gjorde sig på min bekostnad,
när det auktionerade bort mig som barn». En annan yttrade:
»Huru skulle jag kunna bli annat än en brottsling, när jag ena
dagen måste tigga eller stjäla för att kunna lefva och den andra
gå och läsa för prästen och höra talas om kärlek till Gud och
människor, men ej fick erfara något af denna kärlek?»
Brottsligheten har olika karaktär under de olika årstiderna.
Under sommarmånaderna äro personbrotten talrikast, såsom
sedlighetsbrott, misshandel, brott mot allmän ordning, våld m. 11. En
amerikansk författare fann äfven, att dessa brott ha sin största
frekvens under sommaren med maximum i juli och sin minsta
under vintem med minimum i januari.3 Ökningen börjar i mars
och når sin höjdpunkt i juli och augusti för att sedan sjunka till
sitt lägsta stadium i december och januari, säger en tysk författare.4
Inbördes förete ju dessa brott afsevärda olikheter och dock följas
de &t i sagda hänseende. Detta tyder på likartade orsaker. Att
de klimatiska förhållandena inverka är säkert, fastän det är ytterst
svårt att söka ange graden af denna inverkan på människans
fysiska och psykiska habitus. Men det ges orsaker, som lättare
stå att upptäcka. Sommartiden är vistelsen ute i det fria mera
1 Zeitschrift für Sozialwissenschaft, 1906. Häft. 7—8, sid. 527.
2 v. Oettingen o. a. a., sid. 211.
3 Efter Hildebrandssons i Nordisk Tidskrift införda uppsats: Om
väderlekens och årstidernas inverkan på människan.
4 Aschaffenburg: Das Verbrechen und seine Bekämpfung, sid. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
