Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köping, Hudiksvall m. fl. städer gjort. Rår kommunen ej med att
köpa ensam slår den sig i hop med grannstäderna.
Underhandlingar i det syftet ha pågått mellan Blekingestäderna och Malmö,
Lund. Landskrona, Helsingborg, Halmstad äro, som bekant, delägare
i Sydsvenska kraftaktiebolaget.
På det ena området efter det andra visar det sig tydligen att
kommunens lif utvecklas mot ekonomisk själfständighet.
Förutsättningen härför måste inramas uti lagstiftningen.
Jämsides med städernas utveckling i förra århundradet ha de fått sig
inrymd en allt större plats bland landets lagar. Redan på 40-talet
märkes denna sträfvan hos oss. Den resulterar i 1862 års
kommunalförordningar, hvarpå våra samhällens själfständighet blifvit
ganska väl uppbyggd. Styfmoderligt behandlade äro
municipalsam-hällena, som tyngas af obehöriga skatter.
Man nästan glömde bort dem. När de »upptäcktes» 1898 fanns
ej mindre än öfver hundra stycken. De borde vara statsmakternas
skötebarn. De kunde ju förverkliga drömmen om trädgårdsstaden,
fabriksarbete vid sidan om landtlifvets behag. Men hur förvildade
ha de ej fått bli innan årets stadsplanelag tillkommit, som ett
försök att, innan det är för sent, bringa någon reda i småsamhällenas
byggnadsförhållanden.
På ett område känns våra kommuners ofrihet tryckande. Deras
beskattningsväsende är hopkoppladt med statens. Detta har bl. a.
bidragit till att de förts in på kommunalsocialismen så långt, som
skett. De måste skaffa sig ökade inkomster och när skattevägen
var trång och delvis afstängd, måste andra källor sökas, ty statens
lagstiftning med alla fyra stadgarna, byggnads-, hälsovårds-,
ordnings- och brandstadgama, kräfde stora utgifter.
Det blir en af våra kommuners närmaste uppgifter att söka
få utbildadt ett helt kommunalt skattesystem, som man gjort i
Tyskland (1893) och nu håller på med i England.
De märkligaste yttringarna af kommunal
själfständighetssträf-van visa oss de samorganisationer mellan ett lands städer, som
flera folk äga. De alstras ur behof, som normalt framväxa, när
samhällenas kommunalpolitik nått en viss utvecklingsgrad. Då vill man
knyta förbindelser för att tillvarataga gemensamma intressen och
vänder sig till hvarandra för’ att studera hur likartade problem
lösts i olika kommuner. Redan ha dessa organisationer fått säkert
rotfäste i flere länders samhällslif.
Först är det naturligtvis föregångslandet England, som har tagit
initiativet. Dess första kommunalkongress organiseras 1873. Sedan
ha de pågått hvarje år, höst och vår. . Resultatet af den första
kongressen blef bildandet af det mäktiga »Association of Municipal
Corporations», en organisation som nu innesluter 16 städer med
200,000 ; 62 med 100,000 ; 71 med 25,000 och 149 med lägre
in-yånarantal. Förbundet har till uppgift att bevaka städernas
intressen i lagstiftningen och skall för öfrigt främja kommunernas
utveckling genom att förmedla utbyte af erfarenheter dem emellan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
