Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I broschyren »Svenska hemarbetsförhållanden» ha vi
sammanfört arbetames uppgifter om arbetstid och arbetsförtjänst, ålder,
yrkesvana, bostadsförhållanden o. s. v.
Mängden af siffror i denna bok kommer måhända att afskräcka
mången att ta del af dess innehåll. Men dessa skenbart så torra
siffror tala ofta ett gripande språk. De berätta den ena
lefnads-historien efter den andra af ungefär samma innehåll, de berätta
om det lif de lefva rundt omkring oss, dessa de sämst ställda af
våra medmänniskor, om hvilkas tillvaro vi veta så litet, men som
hvar och en för sig utgör en liten kugg i det stora samhällshjulet.
De tala, dessa siffror, om ensamma kvinnor, som från tidigt på
morgonen till sent inpå natten sitta böjda öfver sy- eller
stickmaskinen och sällan lämna sin torftiga kammare annat än för att
afhämta och aflämna arbetet. Unga flickor med bleka, ihåliga
kinder och matta ögon, gamla gummor med krökta ryggar och darrande
fingrar, stickerskor, sömmerskor, väfverskor, nåtlerskor och alla
dessa som ha lika brådt, som knappast unna sig några
måltidsraster, utan ta en bit mat då och då under arbetet, och om alla dessa
kunna siffrorna berätta. Eller om hustrur, som med uppbjudande
af sina yttersta krafter, vid sidan af allt arbete i hemmet, söka
genom dåligt aflönadt sömnadsarbete få någon liten slant att öka
familjens knappa inkomst med, eller som med sådant arbete måste
försörja supiga män eller af pliktförgätna fäder öfvergifna barn. Eller
om familjefäder, som måste låta hustru och barn hjälpa till med
arbetet, utan att ändå kunna förtjäna nog till deras nödtorftiga
uppehälle. Eller om svårigheten ena gången att få arbete, andra
gången att på den knappt tillmätta tiden kunna hinna det antal
artiklar, arbetsgifvaren fordrar.
Att hemarbetarne, dessa män och kvinnor, som icke arbeta
på fabriker eller i verkstäder, utan i sina ofta ytterst fattiga hem
mottaga arbete från förläggare, grossister, bodägare, fabrikanter i
regeln utgöra de mest jäktade, • mest öfveransträngda och sämst
aflönade af alla arbetare — om detta skola siffrorna berätta.
Det är hufvudsakligast inom konfektionsbranschen hemarbetet
förekommer. Sömnads- och trikåvaror förfärdigas af somliga mot
otroligt små arbetslöner. Skjortor sys för 1 krona per dussin.
För ett par helt färdigstickade strumpor betalas i arbetslön 15 öre
paret, för handsydda säckar 3:50 per hundra, bamkappor som
draga 21 timmars arbetstid betinga en arbetslön af endast 2 kr.
pr st. o. s. v. Men äfven inom flera andra yrken finnes hemarbete.
Vi ha t. ex. cigarettfabriksarbeten, bokbinderiarbeten, borstbinderi,
silfverpolering, (samma betalning som vid fabrikerna) fransning af
täcken, täckstickning, tagelrepning, tillverkning af ullkardor och
spjäljalousier m. m.
I allmänhet är det icke just lyxartiklar som tillverkas af
hemarbetarne i Sverige. Vi kunna icke uppvisa motstycken till
Frankrikes sidenväfverskor, Belgiens knypplerskor och handbrodöser,
Böh-mens spets-sömmerskor och schal- och damastväfvare eller en del af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
