Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berlins sömmerskor hvilka — själfva de fattigaste bland de fattiga
— tillverka de finaste arbeten, sådana som endast de allra rikaste ,
köpa. Inte heller ha vi såsom förhållandet är med Tyskland, hela
byar och landskap, där en viss slags uselt betald hemindustri,
t. ex. halmflätning eller leksakstillverkning, är befolkningens enda
otillräckliga inkomstkälla.
Vi ha nog i Västergötland på sätt och vis en på landsbygden
koncentrerad industri, ty i Marks och Kinds härader fortlefver det
gamla hemväfvandet för förläggare ännu; och där väfstolama stå
stilla, där surra i stället de stickmaskiner, som företagsamma
ar-betsgifvare lämna ut på afbetalning. Men det hemarbete, som
förekommer i vårt land utgöres — efter hvad vår undersökning utvisar
— egentligen ej af de varor de rikaste i samhället använda, utan
mest af sådant som köpes af den stora allmänheten. Och denna
allmänhet är det, som jämte arbetsgifvame bär ansvaret för
hem-arbetames nöd. Ty allmänheten vill ha sina varor till det allra
lägsta pris, men varan skall säljas i fina butiker, expedieras raskt
och trefligt samt hemsändas, och allt detta kostar penningar. Man
har också tyvärr litet hvarstädes den dåliga vanan att pruta, eller
köpa sina varor på kredit, och äfven detta bidrager till att
fabrikanterna söka pressa ner produktionskostnaden å varorna. Och
detta sker ofta genom att arbetslönerna göras så små som möjligt.
Men hvad vet den stora allmänheten om allt detta? Ägna vi
en tanke åt dem som förfärdiga dessa saker, som vi dagligen
begagna eller se uthängda i butikernas skyltfönster? Skryta vi inte
litet hvar gärna med att vi lyckats köpa det eller det så billigt,
liksom vi gärna söka få allt arbete utfördt för lägsta pris? Vi veta
nog inte af, att det som gör det möjligt för oss att få t. ex. denna
blus eller denna kappa, halsduk eller tröja till det goda pris det
säljes för, det är att arbeterskan, som tillverkat den, måst nöja sig
med en förtjänst i timmen af 4, 6, 10, 20 öre. Många andra
omständigheter spela nog in i fråga om varornas pris, men säkert är
att vi behöfva väckas upp till medvetande om vårt ansvar
härvidlag. Både vi och arbetsgifvame.
På den utställning af hemarbetsartiklar, som C. S. A. inom
kort öppnar, kunna vi få en sådan väckelse. Mycket af hvad vi
där skola få se skall kanske komma oss att tvifla på sanningen
af de uppgifter om arbetstid, arbetslön m. m. som äro fastade på
de utställda artiklarna. Vi skola fråga oss hur det är möjligt, att
man kan sy en säck för 4 öre, ett dussin skjortor för l,io, eller en
blus för 16 öre. Vi skola kanske inte vilja tro att många
sömmerskor och stickerskor arbeta 14—16 timmar dagligen och vi skola
måhända fråga oss hvarför den eller den dåliga och billiga varan
egentligen finnes till. Förgäfves skola vi söka intala oss, att de
sämsta förhållanden som här på utställningen och i broschyren
»Svenska hemarbetsförhållanden» framställas äro undantag, men de
äro — om icke regel, så ytterst vanliga. Vi ha inte häller —
såsom det blott alltför ofta sker — rättighet att ursäkta den låga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
