Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af fyra till fem eller sex kronor i veckan är det vanliga för en
väfverska med en arbetsdag af 12 till 13 timmar. Inom andra
grenar förtjänas än mindre, inom andra mer, men för att komma
upp till en veckoinkomst af 10 kronor eller därutöfver är oftast
både en ytterligt utsträckt arbetstid och anlitande af hjälpkrafter
(barn) af nöden.
I ett hem, där dylikt arbete bedrifves, kan således icke vara
mycket tal om hemlif och fördelen af att få utföra arbetet i
hemmet, hvilket skulle vara hemarbetets stora välsignelse. En redan förut
liten rumsyta inskränkes af en skrymmande väfstol eller
stickmaskin, bord och stolar äro öfverfylda af hemsydda klädesplagg,
symaskinen surrar dagen i ända, måltiderna in tas i en af
garn-stoft öfverfylld atmosfär eller denna luktar äckligt af klister. Här
möta oss vidare alla de missförhållanden, som före
fabrikslagstiftningens tid karaktäriserade allt industriellt arbete och som ännu i
vissa former vidlåda det olärda arbetet inom all produktion: dåliga
löner och lång arbetstid. Dessutom äro för hemarbetet särskilda
olägenheter: det starka utnyttjandet af barnarbetet samt den
otillfredsställande hygienen.
När man nu söker efter botemedel mot här antydda
missförhållanden, så ligger det nära till hands att främst tänka på
organisationen. Men intet område af arbetarvärlden torde visa större
svårigheter för utbredande af sammanslutningstanken än detta.
Dels äro, som nämnts, kvinnorna i majoriteten bland hemarbetame
och det är ett allmänt känt faktum, ehuru här ej är platsen att
gå närmare in på dess orsaker, att kvinnor äro vida svårare att
vinna för organisationen än männen. Men dels föreligga här ock
särskilda svårigheter. Stora grupper af hemarbetarne bo spridda
öfver vidsträckta områden på landsbygden, där det är långt från
gård till gård, svårt att skapa någon känsla af solidaritet, af att
äga gemensamma intressen, hvilket är en nödvändig förutsättning
för att föreningstanken skall kunna sås och bära frukt. Blott i
städerna ha också därför de hittills gjorda organisationsförsöken haft
någon liten framgång (den tyska konfektionen). Men dessutom äro
dessa arbetare alla så lågt betalade, att de endast i undantagsfall
kunna bära det ekonomiska offer en organisation alltid fordrar, och
så strängt sysselsatta af sitt arbete, att de ej ha stora möjligheter
att finna den fritid skötandet af föreningsangelägenheterna fordrar.
Då man således intet har att vänta af en organisations arbete
på detta område, återstår endast vädjandet till lagstiftningens hjälp.
Det radikalaste vore ju då att i lag förbjuda allt hemarbete. Men
— förutsatt att ett dylikt lagbud skulle kunna göras effektivt,
hvilket är tvifvelaktigt — en reform vore detta icke. Det skulle
stjälpa i stället för att hjälpa, det skulle betyda ekonomisk
undergång för en mycket mångtalig skara arbetare.
I stället bör lagstiftningen sträfva hän mot en reglering af
hemarbetet, liksom andra grenar af kroppsarbetet långt tidigare
ställts under lagens skydd. Genom dylika åtgärder har man dess-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
