Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Typen för ett dylikt oskyddadt yrke är hemarbetet. Olikheten
mellan fabriks- och hemarbete är till det yttre endast den, att det
förra bedrifves i af arbetsgifvaren särskildt byggda lokaler, under
det att det senare förrättas i arbetarens egen bostad. Men i båda
fallen är det arbetsgifvaren, som släpper till det liufvudsakliga af
råmaterialet, som mot betalning af arbetskraften blir ägare till den
färdiga varan och som sörjer för dennas afsättning. Likväl är
hemarbetet en för arbetsgifvaren i vissa fall mycket förmånligare
produktionsform. Han slipper här alla omkostnader för fabriksbyggnad,
dess underhåll, uppvärmning och belysning, således största delen
af det s. k. stående kapitalet med dess kraf på räntor och
amortering. Han betalar lägre löner än fabriksägaren, ty hans
arbetare tillhöra klassens svagaste element. Och han har tillsvidare
sluppit all den begränsning vid användande af vissa arbetskrafter
eller den öfriga tunga, som arbetarlagame pålagt fabriksidkaren.
Lika förmånlig som arbetsgifvarens, lika betryckt är arbetarens
ställning inom denna produktionsgren. Och likväl har kännedomen
härom först på allra sista tiden trängt ut till vidsträcktare kretsar.
Man synes mycket länge ha älskat att föreställa sig detta slag af
arbete såsom särskildt lyckligt och gynnsamt för arbetaren.
»Hemarbete», detta låter ju onekligen lofvande. Det öppnar utsikten till
en bild där arbetaren får utföra sitt arbete i kretsen af sin familj,
som herre på egen täppa, ordnande arbetstid och raster efter behag,
fördelande arbetet som honom lyster. Men dessvärre ha de
undersökningar, som under de sista åren verkställts rörande
hemarbetar-nes ställning, visat, att af denna idyll det mesta endast förefinnes
i optimisters fantasi.1 Man vet nu, att inom hemarbetet är en
mycket lång arbetstid regel, 12-timmarsdagen en normalarbetsdag
som oftare förlänges än förkortas. Visserligen ha arbetarne svårt
att exakt ange, hur många timmar de arbeta om dygnet. Men det
vanliga svaret man får på denna fråga är »hela dagen!» och ett
närmare utfrågande visar vanligen, att tiderna för sömn och
matraster sällan tillsammans öfverstiga det halfva dygnet. Denna långa
arbetsdag tillbringas nu oftast i ett rum, som är för litet och
otillräckligt ventileradt och som icke sällan samtidigt tjänar som kök
och som sofrum, äfven åt sjuka och inneboende. Arbetarne, af
hvilka den öfvervägande majoriteten är kvinnor, använda vid många
slag af hemarbete, t. ex. väfning, stickning, barn af ända ned till
fem och sex års ålder till bisysslor, som kunna binda den lilla
inomhus hela dagen. Och de löner, som dessa arbetare förtjäna,
äro blott allt för ofta värda att kallas svältlöner. En medelinkomst
J Tyskland gick före med en omfattande undersökning samt en
utställning af bemarbetsvaror i Berlin 1905—06, hvilken som bekant väckte
ett oerhördt uppseende, och gaf impulsen till liknande företa»? i andra länder.
Åfven hos oss har ju C. S. A. igångsatt en dylik undersökning, och dess
resultat jämte utställning framlägges för offentligheten i oktober d. å.
Sina i texten meddelade uppgifter angående svenskt hemarbete stöder förf.
på undersökningar som han utfört såsom hemarbetskommitténs ombud i
Boråstrakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
