Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
socialpolitiken hittills tagit till förbättrande af dessa arbetares
ställning. För öfriga stater har härigenom gifvits ett exempel, som
visserligen kan efterliknas endast på tvångsförsäkringens område, men
där visar, att man vid bestämmandet af dennas omfattning måste
minnas, att hemarbetare också är arbetare.
Registrering och bostadsinspektion, normalarbetsdag och
försäkring äro helt visst reformer, som skulle ha ett välgörande
inflytande på hemarbetarnes villkor. Men de innebära intet
botemedel mot det, som är dessa arbetares förnämsta olycka, de låga
lönerna. Vill man allvarligt arbeta på en verklig förbättring af
hemarbetarnes ställning, skall man ständigt från sysslandet med de
öfriga reformerna återvända till lönfrågan som ämnets egentliga
kärnpunkt. Och tydligare än eljes skall man lära sig inse, hvilken
betydelse arbetareorganisationerna inom andra yrken haft för
förbättrande af sina medlemmars ställning härutinnan, och hur berättigadt
det krafvet visar sig vara, som för de arbetargrupper, för hvilka
stark organisation är ett mer eller mindre ouppnåeligt stadium,
fordrar statens hjälp äfven vid lönens fastställande och främst just
där. En hemarbetslagstiftning får därför ej anse sitt verk fullbordadt
förr än den inom sin ram gifvit plats för ett medel att fastställa
offentliga lönsatser, innan den gifvit en lefvande form åt
minimilönens princip.
Det är allmänt bekant, att den australiska lagstiftningen
fram-trädt som förebild för en reform af denna art. Vi möta där tvänne
olika system för minimilöners fastställande. Det ena, Vidoria’s,
föreskrifver inrättandet af särskilda kommissioner, bestående af
arbetare och arbetsgifvare till lika antal med en opartisk ordförande,
för bestämmande af tim- eller stycklöner inom ett visst yrke. Det
andra systemet, Nya Zeeland’s, uppdrager åt lokala
förliknings-nämnder samt en skiljedomstol som öfverrätt att bilägga
arbets-tvister i allmänhet, hvarvid lönerna fastställas till en viss konkret
höjd eller ock minimisatser föreskrifvas.
Ingendera af dessa lagar talar direkt om hemarbetet. Men då
den australiska lagstiftningen äfven därutinnan kan tjäna som
exempel, att den sträfvat att få alla arbetare utan undantag under
sina lagars domvärjo, så följer däraf, att äfven hemarbetame
kommit i åtnjutande af deras skydd. I Victoria var det för öfrigt just
hänsynen till förhållandena inom den s. k. utsvettade industrin,
hvaraf hemarbetet är den viktigaste grenen, som framkallade
lagverket. Emellertid är det numera därstädes beroende af
parlamentets beslut, huruvida inom ett hittills oregleradt yrke lönerna skola
fastställas genom en kommissions beslut. I detta fall är metoden
i Nya Zeeland enklare. Visserligen förutsättes där, att det är
en fackförening som vädjar till förlikningsnämnden inom ett visst
distrikt för att vinna ändring i sina medlemmars lönförhållanden.
Lagen förutsätter således organiserade arbetare. Men en organi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
