- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1907 /
438

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

faller af sig själft. I trädgårdsskötsel borde med fördel kunna
anordnas frivilliga sommarkurser. För en landtlärare är det af så
tydlig fördel både ekonomiskt ooh pedagogiskt att vara hemma i
trädgårdsskötsel, att jag är öfvertygad om, att sådana kurser skulle
finna intresserade deltagare. För de kvinnliga eleverna borde
därjämte ges kurser i matlagning. Dels för deras egen skull, de blifva
ju i regel som lärare hänvisade till att själfva stå för sin
mathållning, och dels med tanke på deras framtida arbete som uppfostrare.
Vår landtbefolknings kosthåll behöfver reformeras, folkskolan borde
kunna ge ett större bidrag härtill, än hvad nu sker. Men om äfven
matlagning vore det centrala vid dessa kurser, borde dock därunder
hvarje tillfälle begagnas att gifva inblick äfven i andra husliga
sysslor. Naturligtvis borde det ges betyg för hvarje genomgången
kurs, äfven om den icke är obligatorisk. Den lärare, som är
praktiskt kunnig och duglig, finner lätt tillfällen att vid sin
undervisning ge praktiska råd och vinkar, som kunna blifva eleverna till
gagn i deras dagliga lif och arbete. Därför är det fullt riktigt, att
lärarens praktiska kunskaper räknas som en merit.

Att ferierna afkortades genom sommarkurser, tror jag ej
eleverna skulle komma att lida på, då de i alla fall fortfore att ha
ferier från bokliga studier, och lärarna skulle likaledes kunna få
sin ledighet till följd af det olikartade arbetet olika årstider.

Vid slöjdundervisningen undras det mig, om ej vid ett
landt-seminarium det vore lämpligt, att mer hänsyn än hittills fästes vid
hemslöjden. Hur man därvid skulle gå till väga, finge väl bli
beroende dels på, om den trakt, i hvilken seminariet förlägges, äger en
utbildad sådan, och dels på hvarifrån eleverna kommit. Åtskillig
slöjd är emellertid gemensam för hela vårt land, om också mönster
variera. Men vidare synes det mig rimligt, att, om i en socken det
af gammalt finnes en hemslöjd, som ger god inkomst, folkskolan bör
göra, hvad den kan, för att hålla denna vid lif, eller rättare, för
att utveckla deu till det bästa möjliga. Kanske blir det därför
nödvändigt för att vinna ett godt resultat, att kurser anordnas för
folkskollärare på många olika håll. Dock tror jag, att något skulle
kunna göras redan i seminariet för att väcka elevernas intresse för
hemslöjden, kanske äfven detta genom frivilliga kurser.

Seminarieelevema borde äfven bibringas en uppfattning om, ej
endast, hvad vårt land är, utan därjämte hvad det kunde vara,
borde vara, och de lärare, vi särskildt sysselsatt oss med, i all
synnerhet hvad vår landsbygd borde vara. För att göra detta på ett
rätt lefvande sätt borde sida vid sida med seminariet, ehuru som
ett fullt själfständigt företag, anläggas en mönstergård eller kanske
rättare flera, måhända hälst en större och flera små gårdar. Hur
man skulle gå till väga för att få dessa gårdar så idealiskt skötta
som möjligt, inlåter jag mig ej på, men de borde finnas, och jag
kan ej tro, att det skulle vara svårt att på åtskilliga håll i vårt
land finna lämpligt område af statens jord för sådana anläggningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1907/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free